onsdag 14 november 2012

Israeliskt anfall i Gazaremsan

Så tog slutligen tålamodet slut. För de flesta israeler och definitivt för den million som bor i södra Israel var det inte för tidigt. under de senaste veckorna har medlemmar i olika islamistiska terroriströrelser skjutit av mellan 50 till 100 raketer eller granat kastar projektiler mot allt som ligger inom räckhåll.(upp till 50 km) för dem.

Frågan är i hur många länder skulle befolkningen gå med på något sådant. Styggt sagt, frånsett i länder som  Sverige som  inte har något att sätta emot.

Tidigare, fram emot kvällen skickade jag ut nedanstående e-post meddelande.

Israeliska flygvapnet gick under eftermiddagen från ock med kl 1630 (GMT+2) till angrepp mot minst 15 mål i Gazaremsan. Hitintills har det rapporterats att Achmed Jaabari, överbefälhavare för Hamas, dödads. Vidare finns rapporter om att nummer två och nummer tre  Hamas militära befälsordning även likviderats. Dessutom rapporterar samtliga israeliska TV kanaler att det israeliska flygvapnet slagit ut ett antal förråd och avskjutnings rampar för Fadjer raketer vilka kan nå mål norr om Tel Aviv. Anfallet tog Hamas med överraskning och förvirring verkar råda inom Hamas ledningen bl.a. p.g.a den utslagna militär ledningen. 
Det rapporteras även att ytterligare israeliska förband är på väg mot Gazaremsan. Dock är alla överens om att en större markoperation inte är en önskad israelisk utväckling.
Mindre mobiliseringar av militär pågår. Ingen uppgift om vilken typ men antagligen olika specialist förband.
Vi får se hur det hela utvecklas.

De detaljer som i e-post meddelandet rapporterades som icke bekräftade har under de senaste timmarna vidimerats.

Den viktigaste bekräftelsen gäller Fadjer raketerna som har en räckvidd på mellan 40 till 60 km. De kan således nå fram till  Tel  Aviv och dess omgivningarI bekräftelsen sades att mer eller mindre samtliga förråd och avskjutningsramper  slagits ut. Vi får väl hoppas på det.

Hamas och de övriga islamist organisationerna har under kvällen avskjutit 55 mindre raketer - huvudsakligen av typerna Grad  och Kassam. 17 av dem sköts ned av israeliska anti raket batterier. 

Grad och Kassam   raketerna som kan transporteras i mindre bilar och som servas av två,  tre personer  är mycket svårare att slå ut än de stora tunga raketerna av t.ex. typ Fadjer  då de i allmänhet inte har fasta avskjutningsplatser. 

Under kvällen har  såväl israeliskt flyg, arme och marin förband jagat Grad och Kassam raketernas avskjutningsgrupper från land som luft och som hav. inga uppgifter har getts om resultatet av dessa aktioner.

Inga uppgifter har getts om den planerade tidsrymden för aktionen. Förhoppningsfullt blir den inte lång men krig - även små - får lätt ett eget liv, speciellt som om man i detta fall inte verkar ha  klart specificerat målsättningarna med aktion.


 Egyptens reaktion till de israeliska aktionen kan på ett allvarligt sätt påverka aktionen då den nuvarande islamistiska regimen med all sannolikhet inte kommer att vara så välvilligt-neutralt inställd som de föregående Mubark administrationen. Däremot kommer med all sannolikhet den amerikanska ligga lågt i början då man trotts allt gav Israel klartecken för ett antal dagar sedan.

DN,
Svd,
SVT,
VG,

 

 

måndag 12 november 2012

Krisen runt Irans nukleära program

Efter att förhandlingarna om Irans nukleära program efter månader av sammanträden på olika plan mellan å ena sidan representanter för FNs säkerhetsråds fem ständiga medlemmar samt Tyskland och å andra sidan Iran klart gått i stå så har en geopolitisk eller åtminstone en "geo-säkerhetspolitisk" situation uppstått som om den inte löses snabbt kan komma att få allvarliga följder inte bara för Mellanöstern utan definitivt även för resten av världen.


Avsikten med de ovan nämnda förhandlingarna var ju att med hjälp av ekonomiska sanktioner få Iran att ta sitt förnuft tillfånga och klart i handling visa att det inte hade några som helst avsikter att utveckla ett militärt kärnvapenprogram. Inte nog med detta, Iran skulle avsluta all verksamhet inom sitt nukleära program som skulle kunna möjliggöra att på nytt starta verksamhet som på sikt skulle kunna möjliggöra en ett militärt nukleärt program - t.ex. urananrikning till 20%.

Man - USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland har hamnat i en situation som det visat sig att man var delvis oförberedd på.Trotts ekonomiska sanktioner som sakta men säkert slår sönder den iranska ekonomin fortsätter den iranska statsledningen med en utveckling av sitt nukleära program redan långt utöver de gränser som det internationella samfundet fastställt. Man hade tydligen resonerat att efter normala västerländska värdenormer så skulle Iran ta sitt förnuft till fånga men totalt bortsett från att den iranska ledningen inte handlade efter dessa utan fortsatte mot ett mål som mycket väl kunde vara ett Iran med kärnvapen.

Man kan spekulera över varför den iranska statsledningen skulle vara villig att göra så stora uppoffringar för att kunna bli världens tionde kärnvapenmakt. Man får inte bortse från att den iranska ledningen är en ortodox fundamentalistisk shia islamistisk ledning för vilken det är självklart att dess egna religiösa inriktning måste med alla medel bli den härskande i hela världen. Låt oss inte heller glömma att Iran-Persien under historiens lopp varit en stormakt och även om det inte alltid varit fallet så är det inte så lätt att smälta det. ( Det tog lång tid innan man i Sverige började inse vad som debaclet vid Poltava verkligen innebar). Det närmast paranojiska hatet mot Israel har klara religiösa skäl. Judarna anses vara en grupp som som inte har existensberättigande över huvud taget och när de dessutom "erövrat" ett område som tidigare under ca 1000 år varit islamskt är saken klar. Sionisterna måste fördrivas, alternativt dödas alternativt tvångsislamiseras.

Men iranierna saknar dock inte skäl till att skaffa sig en så stark försvarsmakt som möjligt. De känner sig inringade. Perser av araber. Shia islamister av Sunni dito. För att inte tala om att ha fem - Ryssland, China, Indien, Pakistan och Israel - kärnvapenmakter runt om kring sig.

Men tillbaka till frågan, vad skall man nu göra för att få Iran att reagera och inte bara fortsätta med anrikning till 20% uran samt trolig utveckling av tändhattar till a-bomber vid anläggningen i militärbasen i Parchin - en bas som The International Atomic Energy Agencys (IAEA) hela tiden nekas tillträde till.