Mellanöstern aktualia mm: Gen. David Petraeus tar befälet i Afghanistan

måndag 5 juli 2010

Gen. David Petraeus tar befälet i Afghanistan

Gen. Petraeus tog på söndagen den 4 juli det formella befälet över det kontroversiella kriget i Afghanistan. Detta skedde vid en ceremoni i Kabul i närvaro av USAs, ISAFs och Afghanistans militära som civila ledarskap. Att det skedde på USAs nationaldag gav händelsen en extra symbolisk tyngd.

Petraeus förklarade att USA tillsammans med ISAF styrkorna och den spirande afghanska nationella armen ännu står inför en svåra strider men lovade att man skulle hålla ut intill dess den lokala regeringen och dess väpnade styrkor blivit nog starka att ta över. Efter år av krig har vi nu kommit till ett kritisk men avgörande punkt.

Vi måste visa det afghanska folket och Taliban att de amerikanska styrkorna såväl som ISAF och de afghanska är här för att skydda det afghanska folket och att vår uppgift är klar - att vinna.

Den av president Obama beslutade truppförstärkningen om 30.000 man har ännu inte helt kommit på plats men när detta inom den närmaste framtiden sker kommer Petraeus att ca 100.000 amerikanska och ca 50.000 från europeiska och övriga länder.

Att kriget i dag inte går bra är ingen hemlighet. Detta var också fallet i Irak då Petraeus tog över kommandot där. Men man får inte bortse från skillnaderna mellan situationen i Irak och den i Afghanistan är kritisk i många avseenden.

Eftersom Petraeus företrädare Gen. Stanley McChrystal redan förde en Counterinsurgency (COIN) strategi enligt den av Petraeus utarbetade amerikanska arme instruktionen om COIN så är det som Petraeus förklarade en fråga om personell förändring och inte en strategi förändring. Detta innebär dock givetvis att att det kan bli fråga om justeringar för att bättre anpassa COIN strategin till förhållandena i Afghanistan.

Med klar adress till såväl president Obama som till de vid ceremonin närvarande afghanska ledarna framförde Petraeus som sin åsikt att det skulle ta avsevärt längre tid än till juli 2011 att komma till ett läge som möjliggjorde början på en minskning av de amerikanska trupperna i Afghanistan.

Vid ceremonin var Petraeus klädd i amerikansk fältuniform. En klar psykologisk markering som de närvarande inte kunde undgå att notera.

Redan innan Petraeus anlänt till Afghanistan hade han klart och tydligt visat att han avsåg att de slitningar som förekommit mellan den amerikanska militära och den amerikanska civila ledningen i Afghanistan dels måste överbryggas men även att ifall han ansåg att den militära situationen krävde ett visst civilt handlande så skulle den militära åsikten ha överhand. Dagen innan han anlände till Kabul anordnade han en videokonferens med de två ledande civila amerikanska funktionärerna i Afghanistan, Richard Holbrooke - den speciellt utsände för samordningen av politiken i Pakistan och Afghanistan - samt Karl Eikenberry den amerikanske ambassadören i Afghanistan.

Enligt en artikel i New York Times den andra juli 2010,

The general raised a touchy issue: whether to buy generators to supply electricity to Kandahar. For months, the ambassador and many civilian development experts had opposed doing so now, because it didn’t fit long-term national plans for power generation. But Kandahar is the Taliban stronghold that is the American military’s next target. And General Petraeus, according to an official familiar with the conference call, said the basic services were so badly needed there that it justified going ahead.
The ambassador fell into line, the official said. In the perennial tug-of-war between civilian aspirations and military imperatives, score one for the Pentagon.
That, at least, is one way to read the conversation, especially in light of the harsh comments about civilian officials that General McChrystal had allowed members of his staff to make in front of a reporter. But another is that the McChrystal episode — and rumors that Ambassador Eikenberry might be replaced — have chastened officials on both sides, and that both now want to avoid a zero-sum game between State and Defense in Afghanistan. There, more even than in Iraq, the military and civilian sides need each other.

Förhoppningsfullt kan man se detta som Petraeus diplomatiska förmåga att navigera genom militära och civila vatten fyllda med mängder av institutionella och politiska inre stridigheter.

Läs även andra bloggares åsikter om Afghanistan, USA, Petraeus, ISAF, Taliban, Counterinsurgency, COIN,