Ingen annan utväg än nyval? I israelisk politik är inget säkert förrän man verkligen har beslutat i frågan.
Även om Tzipi Livni vid 17 tiden i dag slängde in handuken i ringen vid ett direksänt sammanträde med Israels president Shimon Peres så innebär detta inte automatiskt nyval. Man får inte bortse från att enligt de juridiska reglerna för bildande av regering (Israel har som bekant ingen formell konstitution) så har presidenten rätt och skyldighet att under 72 timmar, undersöka med representanter för övriga partier om det finns någon reell möjlighet för en annan knessetledamot att bilda regering.
Presidenten behöver inte vänta ut hela tiden utan kan meddela sitt beslut inom en kortare tid. I fall av att presidenten inte funnit någon lösning så skall han utlysa nyval inom maximum 111 dagar. Denna tid är upp delad i två avdelningar. Den första på 21 dagar inom vilken tid en knessetledamot som kan uppvisa en lista på 61 medlemmar av knesset som föreslår honom till regeringsbildare automatiskt får uppdraget av presidenten. Om ingen sådan lista inlämnats i tid utlyser presidenten nyval inom 90 dagar. I fall att knesset med enkel majoritet vill förkorta denna tid så har det en sådan rättighet, men det troliga är att tiden maximalt blir förkortat med ca 20 dagar, d.v.s. valet kommer att ske i första halvan av februari.
Jag tror inte att det finns någon demokrati som ger politikerna en sådan lång tid att organisera nyval. Och detta i ett genomdatoriserat samhälle där hela landet är en valkrets!
Efter dessa formella upplysningar vill jag komma med ett antal personliga synpunkter. Vad som hänt i israel är en katastrofal självförvållad tragedi. Premiärminister Ehud Olmert avgick i andra halvan av september efter att Tzipi Livni vunnit primärvalet om ny ledare för Kadimapartiet. Sedan dess har Olmert fungerat som ledare för en expiditionsministär.
Under ca en månad har Livni försökt upprätta en ny regering men som vi vet inte lyckats. Detta innebör att Israel kommer att stå utan en regering med fullständiga rättigheter dels intill valet om tre månader samt också den tid som det kommer att ta innan man lyckats få i hop en ny koalition, såvida man till allas förvåning inte finner någon ny lösning under de närmaste dagarna.
Detta under en tid då världens ekonomiska system faller ihop, USA får en ny, troligtvis synnerligen oerfaren, president som den 20 januari 2009 på kvällen skall ta hand om den ekonomiska krisen, krigen i Irak och Afghanistan, Irans atombomb,och mellanöstern problem som kommer att vara mycket akutare än i dag.
Man kunde ha väntat sig att de tre ledarna för de största partierna i knesset Kadima Arbetarpartiet och Likud skulle tillsammns ha gått ihop och bildat en nationell samlingsregering. Tillsammans förfogar de över hälften av knessets ledamöter och som block skulle de haft mycket lätt att värva ytterligare stöd i parlamentet.
Jag vill inte fördela skulden här, även om jag har en klar personlig uppfattning om var huvudelen av den ligger, men jag måste dock säga att enligt min mening den är rätt jämnt fördelad.
Om vi bara kunde lita på att Hizbolla, Hamas, Iran, The Palestinian Authority samt de lindrigt sagt inte speciellt vänliga politikerna i EU och delar av Obamas inte allför israelpositiva rådgivare skulle vänta på att den nya israeliska regeringen blivit varm i kläderna mot slutet av mars 2009. Men detta är ett orealistiskt önsketänkande!
DN,
Dagen,
SvD
Läs även andra bloggares åsikter om Tzipi Livni, Nyval i Israel,
Kadima, Likud, Israeliska arbetarpartiet
Även om Tzipi Livni vid 17 tiden i dag slängde in handuken i ringen vid ett direksänt sammanträde med Israels president Shimon Peres så innebär detta inte automatiskt nyval. Man får inte bortse från att enligt de juridiska reglerna för bildande av regering (Israel har som bekant ingen formell konstitution) så har presidenten rätt och skyldighet att under 72 timmar, undersöka med representanter för övriga partier om det finns någon reell möjlighet för en annan knessetledamot att bilda regering.
Presidenten behöver inte vänta ut hela tiden utan kan meddela sitt beslut inom en kortare tid. I fall av att presidenten inte funnit någon lösning så skall han utlysa nyval inom maximum 111 dagar. Denna tid är upp delad i två avdelningar. Den första på 21 dagar inom vilken tid en knessetledamot som kan uppvisa en lista på 61 medlemmar av knesset som föreslår honom till regeringsbildare automatiskt får uppdraget av presidenten. Om ingen sådan lista inlämnats i tid utlyser presidenten nyval inom 90 dagar. I fall att knesset med enkel majoritet vill förkorta denna tid så har det en sådan rättighet, men det troliga är att tiden maximalt blir förkortat med ca 20 dagar, d.v.s. valet kommer att ske i första halvan av februari.
Jag tror inte att det finns någon demokrati som ger politikerna en sådan lång tid att organisera nyval. Och detta i ett genomdatoriserat samhälle där hela landet är en valkrets!
Efter dessa formella upplysningar vill jag komma med ett antal personliga synpunkter. Vad som hänt i israel är en katastrofal självförvållad tragedi. Premiärminister Ehud Olmert avgick i andra halvan av september efter att Tzipi Livni vunnit primärvalet om ny ledare för Kadimapartiet. Sedan dess har Olmert fungerat som ledare för en expiditionsministär.
Under ca en månad har Livni försökt upprätta en ny regering men som vi vet inte lyckats. Detta innebör att Israel kommer att stå utan en regering med fullständiga rättigheter dels intill valet om tre månader samt också den tid som det kommer att ta innan man lyckats få i hop en ny koalition, såvida man till allas förvåning inte finner någon ny lösning under de närmaste dagarna.
Detta under en tid då världens ekonomiska system faller ihop, USA får en ny, troligtvis synnerligen oerfaren, president som den 20 januari 2009 på kvällen skall ta hand om den ekonomiska krisen, krigen i Irak och Afghanistan, Irans atombomb,och mellanöstern problem som kommer att vara mycket akutare än i dag.
Man kunde ha väntat sig att de tre ledarna för de största partierna i knesset Kadima Arbetarpartiet och Likud skulle tillsammns ha gått ihop och bildat en nationell samlingsregering. Tillsammans förfogar de över hälften av knessets ledamöter och som block skulle de haft mycket lätt att värva ytterligare stöd i parlamentet.
Jag vill inte fördela skulden här, även om jag har en klar personlig uppfattning om var huvudelen av den ligger, men jag måste dock säga att enligt min mening den är rätt jämnt fördelad.
Om vi bara kunde lita på att Hizbolla, Hamas, Iran, The Palestinian Authority samt de lindrigt sagt inte speciellt vänliga politikerna i EU och delar av Obamas inte allför israelpositiva rådgivare skulle vänta på att den nya israeliska regeringen blivit varm i kläderna mot slutet av mars 2009. Men detta är ett orealistiskt önsketänkande!
DN,
Dagen,
SvD
Läs även andra bloggares åsikter om Tzipi Livni, Nyval i Israel,
Kadima, Likud, Israeliska arbetarpartiet
2 kommentarer:
Ja du. "Iransk Atombomb". Nu är det som så att de ej har någon atombomb. Nä nu ska jag sluta kommentera i din blogg men snälla lögner är inget jag rekommenderar. Jaja gå nu ut på stan imorgon och lev ditt undebara liv medans oskyldiga människor mördas i de okupperade områderna. I ditt fall förmodligen Gud och i mitt historien kommer att straffa dig och dina gelikar i framtiden.
Oroande nyheter från Israel i dessa dagar. Mitt värsta scenario är att Netanyahu återkommer vid rodret. Hur ska det gå med Obama som ny USA-president? Kommer Israel att fortsätta existera? Inte känns det tryggare när man läser Hans P och hans gelikars blodtörstiga domedagsprofetior. Finns det ingen som sysslar med dialog och samförstånd alls längre?
Skicka en kommentar