På förmiddagen i dag (260309) började det surra om uppgifter om ett flygangrepp på en transport av vapen genom Sudan för så där två månader sedan .
Uppdateringarna är i röd text.
Enligt sudanesiska rapporter hade angreppet skett mot en konvoj bestående av 17 fordon i ett öken område nord ost om Port Sudan i närheten av Mount al- Shaanun. Enlig vissa uppgifter dödades 39 personer i anfallet.
Tidpunkten för aktionen var tre dagar före eld upphör i kriget mellan Israel och Hamas i Gazaremsan i januari 2009.
De sudanesiska myndigheterna var besvärade av aktionen och undvek i möjligaste mån publicitet tills de kunde få mer konkreta uppgifter på vad det hela handlade om.
Till saken hör att under de sista dagarna av kriget mellan Israel och Hamas ingicks ett avtal mellan USAs dåvarande utrikesminister Condolizza Rice och den israelisks utrikesministern Tzipi Livni om åtgärder får att förhindra vapensmugglingen från Iran till Gazaremsan. Till detta avtal har senare Canada, Storbritanien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Italien, Norge och Danmark anslutit sig.
Nu visar det sig att det inte rörde sig om ett utan åtminstånde två anfall mot iranska vapentransporter. En kort tid efter krigets slut anföll israelskt flyg och sänkte ett fartyg av okänd nationalitet som enligt uppgifter i de israeliska morgontidningarna transporterade vapen från Iran som var avsedda för antingen Hamas eller Hizbolla. Denna insident torde ha ägt rum en av de första dagarna i februari.
De första uppgifterna som kom ut om anfallet mot lastbils konvojen i Sudan talade om att det eventuellt var frågan om ett amerikanskt angrepp men dettta förkastades av CBS News´s national security correspondent, David Martin, som rapporterade att de israeliska underättelse tjänsterna hade fått nys om planer på en stor transport av vapen från Iran genom Sudan till Gazaremsan. Enligt mediauppgifter rörde det sig huvudsakligen om sk. Fajr-5 raketer med en räckvidd av 75 km, dvs de hade nått Tel Aviv området från Gazaremsan.
Här kan tilläggas att Israels dåvarande premiärminister Arik Sharon år 2001 utnämnde general major (ret.) Meir Dagan till ny chef för Mossad han också gav Dagan order om att Mossads huvuduppgift nu skulle bli att på alla sätt "störa och förhindra" Irans aktiviteter inom Mellanösternområdet.
På den här bloggen har tidigare rapporterats om en del av dessa som kommit till mer allmän kännedom. Däribland bombningen av den syriska kärnreaktorn, likvideringarna av Hizbollas operations chef Imad Mughniyah och Machmud Suliman, en av president Assads närmaste rådgivare med problematiska och tydligtvis farliga arbetsområden som kontakterna med Libanon och mer eller mindre ansvarig för det syriska nukleära projektet. Dessutom har det under det senare åren inträffat en hel del oförklarliga "missöden" på Iranska nukleära anläggningar.
Israels väpnade styrkor, IDF, har under de senaste åren skaffat sig kapacitet att utföra aktioner som få länder är i stånd att göra. Ta till exempel det ovan nämna angreppet på den Iranska konvojen i Sudan. Inte nog med Mossad snappade upp kunskapen om transportens planering och dess existens, man kunde även fastställa var den framskred i den Sudanska öknen och online, real time dirigera de anfallande flygplanen till platsen för anfallet som låg ca 1.600 km, ca två och en halvtimmes flygtid, från Israel. Ett annat exempel som eventuellt kan tillskrivas Israels förmåga att online real time bevaka misstänkta rörliga mål är den officiellt oförklarade explotionen i ett vapensändning, som troligtvis var avsedd för Hizbolla, som exploderade när den togs ut ur det revolutionära gardets vapenföråd i Teheran den 19 juli 2008.
Det finns givetvis inget officiellt meddelande att Israel utförde attackerna mot vapensmugglings konvojen i Sudan och sänkningen av det vapenlastade fartyget men inte heller något förnekande. Men hur många länder i området har den militära kapaciteten?
USA har, nästan inställsamt (mot Iran) förklarat att de inte låg bakom dådet. Det är ju lite taskit gjort när det var USA som övertalade Israel att upprättandet av den internationella övervakningsgruppen möjliggjorde för Israel att i förtid avsluta aktionen i Gazaremsan.
Israeliska politiska journalister medgav i kväll att de redan i januari 2009 kännt till händelsen men pga cencuren inte kunnat röja något.
En som var mycket nöjd i kväll (260309) var den avgående premiärministern Ehud Olmert som stolt förklarade att Israel har förmåga till att slå mot terror var det än behövs. Han har faktiskt rätt att vara stolt för han har konsekvent fört den politiken. Tyvärr inte alltid med lyckat resultat men då var det ju bra att det sista (kända) försöket blev lyckat.
Den strategiskt militärpolitiska följden av de ovan redovisade händelserna är att Iran tvingar Israel in i en direkt militär konflikt, om än tillsvidare på låg nivå, parallelt med den nuvarande mellan Israel och Irans klienter, Hamas och Hizbolla. Detta får långtgående följder för utvecklingen i området. Obama administrationen kan inte heller bortse från det då den nu försöker skapa en ny politik visa vi Iran.
Läs även andra bloggares åsikter om Gaza, Hamas, Iran, Israel, Libanon, Syrien, terror, VapensmugglingUppdateringarna är i röd text.
Enligt sudanesiska rapporter hade angreppet skett mot en konvoj bestående av 17 fordon i ett öken område nord ost om Port Sudan i närheten av Mount al- Shaanun. Enlig vissa uppgifter dödades 39 personer i anfallet.
Tidpunkten för aktionen var tre dagar före eld upphör i kriget mellan Israel och Hamas i Gazaremsan i januari 2009.
De sudanesiska myndigheterna var besvärade av aktionen och undvek i möjligaste mån publicitet tills de kunde få mer konkreta uppgifter på vad det hela handlade om.
Till saken hör att under de sista dagarna av kriget mellan Israel och Hamas ingicks ett avtal mellan USAs dåvarande utrikesminister Condolizza Rice och den israelisks utrikesministern Tzipi Livni om åtgärder får att förhindra vapensmugglingen från Iran till Gazaremsan. Till detta avtal har senare Canada, Storbritanien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Italien, Norge och Danmark anslutit sig.
Nu visar det sig att det inte rörde sig om ett utan åtminstånde två anfall mot iranska vapentransporter. En kort tid efter krigets slut anföll israelskt flyg och sänkte ett fartyg av okänd nationalitet som enligt uppgifter i de israeliska morgontidningarna transporterade vapen från Iran som var avsedda för antingen Hamas eller Hizbolla. Denna insident torde ha ägt rum en av de första dagarna i februari.
De första uppgifterna som kom ut om anfallet mot lastbils konvojen i Sudan talade om att det eventuellt var frågan om ett amerikanskt angrepp men dettta förkastades av CBS News´s national security correspondent, David Martin, som rapporterade att de israeliska underättelse tjänsterna hade fått nys om planer på en stor transport av vapen från Iran genom Sudan till Gazaremsan. Enligt mediauppgifter rörde det sig huvudsakligen om sk. Fajr-5 raketer med en räckvidd av 75 km, dvs de hade nått Tel Aviv området från Gazaremsan.
Här kan tilläggas att Israels dåvarande premiärminister Arik Sharon år 2001 utnämnde general major (ret.) Meir Dagan till ny chef för Mossad han också gav Dagan order om att Mossads huvuduppgift nu skulle bli att på alla sätt "störa och förhindra" Irans aktiviteter inom Mellanösternområdet.
På den här bloggen har tidigare rapporterats om en del av dessa som kommit till mer allmän kännedom. Däribland bombningen av den syriska kärnreaktorn, likvideringarna av Hizbollas operations chef Imad Mughniyah och Machmud Suliman, en av president Assads närmaste rådgivare med problematiska och tydligtvis farliga arbetsområden som kontakterna med Libanon och mer eller mindre ansvarig för det syriska nukleära projektet. Dessutom har det under det senare åren inträffat en hel del oförklarliga "missöden" på Iranska nukleära anläggningar.
Israels väpnade styrkor, IDF, har under de senaste åren skaffat sig kapacitet att utföra aktioner som få länder är i stånd att göra. Ta till exempel det ovan nämna angreppet på den Iranska konvojen i Sudan. Inte nog med Mossad snappade upp kunskapen om transportens planering och dess existens, man kunde även fastställa var den framskred i den Sudanska öknen och online, real time dirigera de anfallande flygplanen till platsen för anfallet som låg ca 1.600 km, ca två och en halvtimmes flygtid, från Israel. Ett annat exempel som eventuellt kan tillskrivas Israels förmåga att online real time bevaka misstänkta rörliga mål är den officiellt oförklarade explotionen i ett vapensändning, som troligtvis var avsedd för Hizbolla, som exploderade när den togs ut ur det revolutionära gardets vapenföråd i Teheran den 19 juli 2008.
Det finns givetvis inget officiellt meddelande att Israel utförde attackerna mot vapensmugglings konvojen i Sudan och sänkningen av det vapenlastade fartyget men inte heller något förnekande. Men hur många länder i området har den militära kapaciteten?
USA har, nästan inställsamt (mot Iran) förklarat att de inte låg bakom dådet. Det är ju lite taskit gjort när det var USA som övertalade Israel att upprättandet av den internationella övervakningsgruppen möjliggjorde för Israel att i förtid avsluta aktionen i Gazaremsan.
Israeliska politiska journalister medgav i kväll att de redan i januari 2009 kännt till händelsen men pga cencuren inte kunnat röja något.
En som var mycket nöjd i kväll (260309) var den avgående premiärministern Ehud Olmert som stolt förklarade att Israel har förmåga till att slå mot terror var det än behövs. Han har faktiskt rätt att vara stolt för han har konsekvent fört den politiken. Tyvärr inte alltid med lyckat resultat men då var det ju bra att det sista (kända) försöket blev lyckat.
Den strategiskt militärpolitiska följden av de ovan redovisade händelserna är att Iran tvingar Israel in i en direkt militär konflikt, om än tillsvidare på låg nivå, parallelt med den nuvarande mellan Israel och Irans klienter, Hamas och Hizbolla. Detta får långtgående följder för utvecklingen i området. Obama administrationen kan inte heller bortse från det då den nu försöker skapa en ny politik visa vi Iran.
Nukleära program
DN
DN2
SvD
Sydsvenskan
Dagen
Dagen2
VG
DB
Bloggar
FIM
Ilya Meyer
MXp Israel i fronten mot samma jihad som konfronterar väst
I Gilboas svala skugga Dilemma
Al HaMatzav The Alarm Clock
Jihad i Malmö Rushdie m.fl.:Islamismen globalt hot
Rabnor tycker och tänker Sprängd Anka
Sökandes sanningen-eller politiskt korrekt
Danofsky for President Israels arme undrsöker sina soldaters agerande i Gaza
Israel i Sverige
Utrikesbloggen Utrikesnyheter
Hellströms okultiverade tanketrädgård Vad slags ledare är egentligen Hamas?
1 kommentar:
Mycket intressant, Arieh !
Tack för denna rapport och analys. Bra jobbat !
Mvh,
Mariner6
http://blogg.passagen.se/mariner6/
Skicka en kommentar