Under de senaste veckorna har israeliska nyhetsmedia mer eller mindre dagligen rapporterat om vapentransporter från Syrien till Hizbollah. Parallellt med dessa rapporter har det förekommit information om en stegrad spänning vid den israeliska nordgränsen.
I förgår, 05052009, fanns det en definitivt allvarlig rapport i Ynet vilken tog upp yttranden av chefen för armens underrättelse tjänst(AMAN), brigad general Yossi Baidatz, vid ett sammanträde med det israeliska parlamentets utrikes och försvars kommitté.
Baidatz påpekade att att de rapporter som förekommit under den sista tiden om leveranser av långdistans raketer till Hizbollah bara var toppen på isberget.
Enligt honom är vad som sker i dag inte en fråga om vapensmuggling utan av Syrien och Iran organiserade officiella vapentransporter.
Att dessa sedan sker under UNIFILs näsa och i strid med FNs resolution 1701 visar bara betydelsen av FNs fredsbevarande styrkor och dess resolutioner då "bov" stater beslutar sig att inte bry sig om dem.
Baidatz påpekade att "today, Hezbollah has an arsenal of thousands of rockets of all types and ranges, including long-range solid-fuel rockets and more precise rockets."Och tillade "The long-range missiles in Hezbollah's possession enable them to fix theirlaunch areas deep inside Lebanon, and they cover longer, larger ranges than what wehave come across in the past. Hezbollah of 2006 is different from Hezbollah of 2010 in terms its military capabilities, which have developed significantly."
Parallellt med Baidatz uttalanden kom en icke ringa mängd av rapporter om att Syrien under de senaste månaderna levererat en typ av modern medeldistans raket, M600, till Hizbollah.
M600 är en syrisk tillverkad och syrisk utvecklad variant av den iranska Fateh-110 raketen.
M600 som drivs med fast bränsle har en räckvidd på 250-300 km. Vikten på dess strids spetts är 500 kg och den är till skillnad från Scud raketerna mycket träffsäker då den navigerar med hjälp av GPS.
Raketer som drivs med fast bränsle har en stor fördel över de som drivs med flytande , då avfyringsprocessen då de är som mest sårbara, hos dem är ytterst kort.
Ingen tvekan om att de israeliska militärmyndigheterna är ytterst bekymrade över existensen av M600 hos Hizbollah då dessa ger organisationen att anfalla och träffa strategiska mål som stridsledningscentraler, kraftverk, civila och militära flygfält, hamnar,strategiska vägknutar mm, mm.
Scud raketerna, till skillnad, är pga sin lägre träffsäkerhet mer lämpade för terrorbombning av bostads kvarter.
Ytterligare ett problem med raketer av typen M600 är att Israel i dag inte har ett utvecklat försvarssystem mot raketer av denna typ och detta till skillnad från de iranska långdistansraketerna Shahab 3 och Sejil-2, samt mot diverse typer av kortdistansraketer. Förhoppningsfullt kommer det projekt som drivs av det israeliska företaget Rafael tillsammans med det amerikanska Raiton att inom en inte alltför lång framtid lösa det problemet.
För att inte läsarna skall gripas av allt för stora farhågor om ett omedelbart storkrig mellan Israel och Hizbollah måste jag tillägga att Hizbollah i dag slits mellan två identiteter. Å ena sidan sin ideologiska bindning till den internationella jihadiströrelsen och Iran. Å andra sidan sin djupa inblandning i den libanesiska politiken och sitt ansvar för den libanesiska Shia befolkningen.
Risken är dock att om den Iranska krisen spetsas till, Iran ger Hizbollah order att öppna en avledningsfront mot Israel.
Läs även andra bloggares åsikter om Israel, Hizbollah, Syrien, Iran, FN,
Knuff
DN, DN2,
SvD,
Sydsvenskan,
Dagen,
VG,
1 kommentar:
Jag erinrar mig Nasrallahs uttalanden där han säger att Hisbollah kommer att slå till mot Israel när situationen passar dem, och att det krig som då stundar kommer att få tidigare krig i området att framstå som "en promenad i parken". Det är ord som oroar.
Skicka en kommentar