söndag 23 augusti 2009

Några reflektioner rörande debatten om Aftonbladsartikeln

Det är ännu för tidigt att summera vad resultatet av att en tredjerangsjournalist fick publicera ett lindrigt sagt dåligt underbyggt alster på Aftonbladets kultursida om att israeliska armen sysslade med organhandel bitvis förmedlad av rabbiner i New Jersey.

Artikel var en modern version av den gamla antisemitiska myten om att judar fångade in kristna barn under tiden före den judiska påsken för att använda deras blod i tillverkningen av det rituella osyrade brödet (matza).

Artikelns författare Donald Boström hade helt lugnt gett den gamla blood libel historien en modern anti zionistisk form. Men den blev knappast mindre anti semitisk pga denna modernisering

Hur och varför artikeln kunnat passera ens en minimal redaktionell granskning på Aftonbladet är närmast ofattbart, men kulturredaktören, Åsa Lindeborg, på nämnda tidning gav en klar ledtråd till detta då hon förklarade i en intervju i Israels välrenomerade tidning HaAretz, att hon personligen var övertygad om att artikeln var sanningsenlig! Källkritik förefaller inte vara hennes starka sida, trotts att enligt uppgift hon är Fil.Dr. i historia.

I det modärna massmedia samhället tog det inte många timmar innan historien började relateras i media runt om i världen. Det förvånar knappast att historien slogs upp stort i Israel av myndigheter och media som ju i sann zionistisk anda med rätta ansåg att det ålåg den judiska staten och dess folk att försvara judar var än angeppen kom från.

Sverige blev utsatt av dels ett allt starkare angrepp från israeliska regeringskretsar samt ett upprört angrepp av såväl tryckta såväl som etermedia.

Omedelbart efter att Bodströms artikel blivit känd i Israel publicerade den Svenska ambassaden i Tel Aviv, oklart om efter samordning med UD i Stockholm, ett fördömmande av artikeln pga dess antisemitiska karaktär men tillade också att man inte kunde bortse från den i Sverige gällande press friheten. Ambassadens utlåtande förklarade att press friheten dock fodrade journalistiskt ansvar.

I och med detta hade nu de två grundläggande parametrarna för den fortsatta debatten, pressfrihet och antisemitism, placerats på bordet.

UD, utrikesministern och efter några dagar även statsministern, slog fast att enligt svensk grundlag det rådde total pressfrihet i Sverige vilket innebar att regerings representanter inte kunde lägga sig i vad media skrev och uttryckte samt att den israeliska regeringen borde förstå detta.

Det är helt förståligt att de svenska tidningarna och etermedia automatiskt ryggmärgsreagerade till försvar av pressfriheten. Enbart en mindre del av dem kritiserade därutöver publiceringen av ett så flagrant antisemitiskt matertial. Till medias försvar måste dock tilläggas att allt efter dagarna går fler och fler tar upp den antisemitiska aspekten av affären.

Vad som troligtvis också försvårade förståelsen av aftonblads artikelns antisemitiska karraktär var att få av även mediafolket kände till den klassiska blood libel historien.

Man får inte heller bortse från att existensen av antisemitism i det svenska samhället och hos det svenska folket förträngts fr.o.m slutet av andra världskriget. Antisemitismen i Sverige har setts som en marginalföreteelse omfattad av marginella personer. Att den intill slutet av andra världskriget var väl rotad i alla samhällslager inklusive den socialdemokratiska arbetarrörelsen, har man försökt glömma bort.

Det är intressant at konstatera att debatten om händelsen i den klassiska pressen varit svag. Däremot har nya medieformer som bloggar och speciellt debatt sajten Newsmill trätt in i de klassiska mediernas ställe.

Argumentet att statsledningen och dess representanter enligt grundlagen inte kan föreskriva media, direkt eller indirekt, vad dessa har rätt att uttrycka är formellt oantastbart.

Men att från detta dra slutsatsen att den politiska statsledningen och dess representanter inte kan uttrycka sin åsikt om ideologiska värdebegrepp är ju totalt vansinnigt. Den politiska statsledningen är ju inte ideologiskt, värdemässigt neutral. Tvärt om, den är ansvarig att se till att de grundläggande demokratiska värdena med respektive partipolitiska variationer inte trampas under fötterna. Vilket också innebär att den även skall på lämpliga sätt söka stävja uppmaningar och propaganda till sådant missbruk av yttrandefriheten.

Tyvärr är det svårt att helt avfärda misstanken om att den svenska regeringens ställningstagande i den aktuella frågan är påverkad av att den ligger i linje med den svenska folkopinionens alltmer klara anti israeliska /anti semitiska inställning.

Det politiska statslednings systemet är definitivt inte fullkomligt. Men då systemet som i Sverige bygger på demokratiska värden är det ingen tvekan om att det är att föredra över ett oideologiskt teknokratsamhälle.

Det är därför klart skrämmande då nu stats- och utrikesministrarna under förevändning av pressfriheten inte klart fördömmer klassiska uttalanden av antisemitisk typ och förklarar att sådana inte kan accepteras i det svenska samhälls debatten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Knuff

DN
DN2
DN3
DN4
DN5
DN6
SvD
SvD2
SvD3
SvD4
SvD5
SvD6
SvD7
SvD8
SvD9
SvD10
Sydsvenskan
Sydsvenskan2
Sydsvenskan3
Dagen
Dagen2
Dagen3
Barometern
Barometern2
Barometern3
Barometern4
BLT
VG
DB

Bloggar
Bloggnamnet länkar till bloggen ifråga. Titeln på specifik bloggpost länkar till den specifika bloggposten.
De listade bloggarna är enligt min mening intressanta. Detta betyder inte att jag alltid håller med om vad som skrivs i dem.
FIM S-regeringen finansierade publiceringen av Boströms anklagelser om organstöld
Ilya Meyer
In Sweden, silence is golden - literally
MXp Aftonbladet satte Sverige på världens löpsedlar
Sapere Aude! Aftonbladet på hal is - UD halkar med

I Gilboas svala skugga Det är tanken som räknas
Al HaMatzav
Aftonbladets chefsredaktör slingrar runt i Donald Boströms lögnaktigheter
Jihad i Malmö
Irans försvarsminister efterlyst av interpol
Rabnor tycker och tänker
Yttrande frihet i Sverige
Danofsky for President
En riktig midsommarKrantz
Mina tankar Israelkritik är antisemitism, eller?
Svensk Historia Det var bättre förr
Pophöger (S) måste agera mot Aftonbladet
Wisemans Wisdoms AFA ut ur Rosengård
Gudmundson Unga shiitiska antidemokrater kliver fram
Dick Erixon Aftonbladets nästa nyhet - judar bakom morden på Palme och Lindh
Gulan Avci Publicera även rondellhunden i pressfrihetens namn AB
Fredrik Axelsson Ner på jorden


16 kommentarer:

Anonym sa...

Det du skriver är helt substanslöst.

peerpede sa...

En sak är att Aftonbladet med artikelpubliceringen har trampad i spenaten, annat är det att tidningen som en full höna fortfarande irrar runt i smeten utan insikt om situationens allvar.

Anonym sa...

Det är ett klassiskt trick det du och de israeliska företrädarna använder. Så fort staten israel debatteras kallar man alla som är emot för antisemiter och drar upp tusenårig förföljelse.

Du måste förstå att detta bara skadar saken. Folk somn slåss under bältet kommer man förr eller senare "ta itu med".

Detta är en politisk maktfråga från israelernas sida. De ser chansen att ta billiga poäng när sverige är ordförande i EU samtidigt som de vinner röster hemma i israel.

Hur vore det om vi skulle ta och slå tillbaka mot denna utbredda anti-svenskism som allt sedan 1000-talet florerar i världen. De israeliska politikerna borde omgående dra tillbaka sina antisvenska uttalanden som ju i grunden bottnar i ren svenskofobi.

Fast, jag antar att en inbiten israelvän inte fattar parallellen.

Olbap sa...

Väldans vad många "anonym" med extremvänsteråsikter det frodas härinne? Nåväl - deras amfibiska kväkanden till trots, en reflektion: sedan när har akademiker i Västvärlden sedan 1968 låtit sanningen stå i vägen för en god historia? Fru Linderborg må eventuellt ha en fil. dr. - men är i så fall i gott sällskap med den gräddan av skattefinansierade akademiker i Sverige som när och varsamt odlar extremvänsterståndpunkter: som bland annat exempelvis antisemitiska sagor med medeltida ursprung. Det otroliga är hur våra kära anonyma vänsterfanatiker härinne försvarar medeltida ståndpunkter. Ett tecken på socialismens regressivitet kanske? :)

Anonym sa...

Du drar dig inte för personliga smädelser av en journalist (Boström) som du inte håller med. Det visar på en dålig karaktär hos dig. Kanske var lika bra att du emigrerade till ditt lyckoland.

lb sa...

Sagor? Vittnesmål om de obducerade kropparna som kommer tillbaka till de efterlevande efter några dagar finns från flera håll.

Det som är märkligt är att själva sakfrågan inte utretts och diskuterats ordentligt tidigare. Oavsett om ryktena om organen har tagits ut ur kroppen är sanna eller ej kvarstår frågan: Varför obducerar man en person som just har skjutits till döds?

För familjerna som förlorat en anhörig och som tror att dennas kropp har skändats behövs ett avslut för att kunna gå vidare. De har också rätt att få veta vad som verkligen har hänt. Förhoppningsvis har de fel i sina misstankar om att man tagit ut den dödas organ, men OM det finns någon som helst sanning i dem så måste de få veta!

I ljuset av rättegångarna i New Jersey ang. organhandel så behöver de här ryktena utredas!

Anonym sa...

Det substanslösa i hela historien är att prata om antisemitism. Jag har ingen aning om anklagelsernas sanningshalt i artikeln. Jämför med alla artiklar och påståenden om diverse grymheter i andra delar av världen, oavsett hur välgrundade dessa artiklar är möts dessa sällan av påståendet att artikelförfattarna skulle vara rasister mot det aktuella folkslaget osv. Varför denna närmast monumentala klagosång om antisemitism dyker upp är därför en stor gåta. Klaga gärna på att artikeln är dåligt underbyggd, för det är den, men blanda inte in antisemtisim, det blir bara pinsamt.

ajxn sa...

Att Israeliska staten, Israeler och sk "Isrealvänner" alltid viftarbort viktiga frågor och ständigt ropar "Antisemitism" när kritik och allvarliga frågor förs fram är bara tröttsamt.
Om ni skulle vilja besvara frågorna istället för att vrida bort dem mot något helt annat, som med denna nu klassiska anti-semitismsången, vore välgörande. Som det är nu, så börjar man ju misstänka att det är något fuffens som skyddas.

OM det har förekommit, så är det väl bara att dra fram detta begränsade(?) smuttsiga hantverk i ljuset och göra ett avslut på den, med rättegångar.

OM det inte har förekommit, så borde det ju vara ganska lätt att förklara varför en skjuten människas kropp behöver tas bort från sin familj i flera dagar för att sedan lämnas utan en kommentar.

Sedan så är det inte journalisten, som nummer är mordhotad (av Israelvänner?), som hävdar att det bedrivits organstöld, det är de drabbade familjerna. Och som bakgrund för frågeställningen, så presenteras bilder och fakta om den nu aktuella utredningen i USA.

Eduronflux sa...

Det verkar inte som om du har en läst artikeln i sin helhet utan reagerar med ryggmärgen direkt.

Anders sa...

Det här var der värsta svamlet på länge.

Man måste kunna diskutera, samt eventuellt kritisera, staten Israel utan att bli anklagad för ansisemitism.
Glöm inte bort att Israels förre ambassadör i Stockholm kallade en isarelfödd judisk konstnär för antisemit när sakerna inte passade in i hans världsbild.

Jag har judiska vänner, men förbehåller mig rätten att kritisera staten Israel om jag finner det befogat utan att bli kalald för antisemit, precis som jag kritiserar den palistinska myndigheten (samt Hamas) när jag finner det påkallat.

Martin Forsman sa...

Israelkritik är inte samma sak som antisemitism. När du och de övriga Israels advokater hävdar detta är det ett hån mot de miljontals judar som mördades i de nazistiska dödslägren.

Jag håller med om att artikeln är spekulativ och minst sagt tveksamt uppbyggd, men att kalla den antisemitisk är milt sagt kontraproduktivt. Israels infantila angrepp på den svenska, och västerländska, yttrandefriheten kommer inte vara till gagn för dom när det ska förhandlas om handelsavtal mm.

Jag börjar dock mer och mer undra om inte detta bara är ett sett för Israel att flytta fokus från deras egna tillkortakommanden när det handlar om behandlingen av den palestinska befolkningen.

Arieh Fürth sa...

Anders

Jag har inte sagt något som kantydas till att du och dina kamrater inte kan få kritisera Israel utan att kallas antisemiter.

Jag skrev om vad den svenska regeringen kan säga om vad som skrivs i tidningar och påpekade att pressfriheten inte innebär att regerings ledamot inte kan uttrycka sig om vad som skrivits i en specifik tidningsartikel

Anonym sa...

Det finns en (nu litte gamal skämt):
Bin Laden ringer en samtal till Arafat och frågar: "Vi båda för fram vår missnöje med politisk situation genom att döda civil befolkning. Men nu måste jag göma mig, medan du får pengars som hjälp bidrag. Hur kan det vara?"
"Du," - svarar Arafat - "Jag dödar ju bara judar."
Bara för att göra en mental experiment - hur skulle det gå om Aftonbladet publiserade en artikel där t.ex. en holländsk förband i Afganistan (någon som svenskar har en neutrall ställning till) skulle anklagas för organstöld?

666 sa...

du ser verkligen ut som en omskuren arg övergödd israel.
brukar du tänka på era likheter med araberna?
ni är exakt lika överspända dock ni judar är rikare och därför lite lugnare.
ni judar har haft mkt makt för länge det är nya tider nu...

Olbap sa...

Hey 666: du ser ut som en fet och övergödd kommunist med lite sådär lagom rosa svensk hy, fatta att snart är Sverige del av Bilad-al-Islam, och att idioter som du gjort det möjligt. Seså - gå och omskär din lilla pillevick du med, och placera din röv i skyn och vänd dig mot Mecca. Idiot. ANVÄNDBAR idiot.

Olbap sa...

Väldans vad många "anonym" med extremvänsteråsikter det frodas härinne? Nåväl - deras amfibiska kväkanden till trots, en reflektion: sedan när har akademiker i Västvärlden sedan 1968 låtit sanningen stå i vägen för en god historia? Fru Linderborg må eventuellt ha en fil. dr. - men är i så fall i gott sällskap med den gräddan av skattefinansierade akademiker i Sverige som när och varsamt odlar extremvänsterståndpunkter: som bland annat exempelvis antisemitiska sagor med medeltida ursprung. Det otroliga är hur våra kära anonyma vänsterfanatiker härinne försvarar medeltida ståndpunkter. Ett tecken på socialismens regressivitet kanske? :)