fredag 29 januari 2010

Israels långa arm. Upprättad 29012010 1945 (GMT+2)

I ett officiellt meddelande från Hamas i dag anklagar organisationen Israel att ligga bakom mordet på Mahm0ud al-Mabhoud i Dubai den 20 januari 2010. Al-Mabhoud var Hamas officielle representant i Dubai. Den upprättade texten i slutet av inlägget. Skrivet i rött.



Han var eftersökt av de Israeliska säkerhets myndigheterna för att varit ansvarig för kidnappningarna och morden på två israeliska soldater, Avi Sasportas och Ilan Saadon, under den första intifadan 1989.



Al-Mabhoud var född i Jabalia som är en förort till staden Gaza för ca 50 år sedan. Han anses vare en av grundarna av Hamas militära del, Izz el-Din al- Qassam Brigades. Han deporterades från de ockuperade palestinska områdena 1989 och bosatte sig då i Syrien och har enligt uppgift representerat Hamas i olika länder sedan dess.



Liken av de två mördade israeliska soldaterna hittades så småningom och begravdes i Israel.



Ytterligare en Hamas medlem, Abdel Rabbo abu Househ, som varit involverad i kidnappningarna och morden på de två israeliska soldaterna, arresterades i slutet av år 2001 av den israeliska armeen.

Israel har ej kommenterat dagens uppgifter från Hamas.



De som kanske tycker att det är en smula underligt att de israeliska säkerhetsorganen utkräver rättvisa efter så lång tid bör inse att det är ytterst viktigt att palestinska och andra terrorister som begått mord på israeliska medborgare, soldater som civila, måste vara medvetna om att de aldrig kan vara säkra för de israeliska säkerhetsorganens långa arm. Om något borde detta vara en avskräckande åtgärd.

Nu visardet sig att den långa armen verkar ha varit mer geografisk än tidsmässigt. Maarivs internett upplaga, NRG, skriver att enligt palestinska uppgifter var al-Mabhouh inte bara Hamas representant i Dubai utan även huvudansvarig samordnare av vapentransporterna från Iran sjö och landvägen till Hamas i Gaza remsan. Dubai var en utmärkt punkt att driva samordningen från dels pga dess geografiska läge samt de goda förbindelserna mellan Dubai och Iran. 10 procent av Dubais invånare är dessutom Iranier.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Knuff

DN,
SvD,
Sydsvenskan,
Dagen,
Skånskan,
Barometern,

onsdag 27 januari 2010

Några tankar på minnesdagen av Förintelsen

Idag den 27 januari 2010 är det 65 år sedan den Röda Armen intog koncentrations/utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. FN beslutade för fem år sedan att detta datum skall vara datumet för den Internationella åminnelsedagen av Förintelsen.



I Israel har vi sedan statens tillkomst haft kav-chet (28) i månaden nissan som åminnelsdag av Förintelsen och Hjältemodet i gettoupproren. Datumet är det hebreiska datumet för utbrottet av upproret i Warszawa gettot.



Från Israels sida ville man ursprungligen att den internationella åminnelsedagen skulle infalla samtidigt med den i Israel. Detta gick dock ej då den allmänna kalendern inte är helt parallell med den judiska och därför samsades man om årsdagen för Auschwitz-Birkenaus befrielse.



Observera dock att namnen inte är helt lika. Den israeliska åminnelsedagen omfattar inte enbart Förintelsen utan också Hjältemodet i gettoupproren. Detta är ur israelisk-sionistisk synvinkel en viktig skillnad då den markerar viljan av en grupp, huvudsakligen ungdomar från sionistiska ungdoms organisationer, att inte stillatigande gå i döden utan att mot 100 procentiga odds göra aktivt väpnat motstånd intill det bittra slutet.



Men detta förminskar på intet sätt betydelsen av att det finns en internationell åminnelsedag för Förintelsen. Inte minst då idag det finns så få kvar som personligen kan vittna om denna mörka tid i mänsklighetens historia. Den utgör ett internationellt erkännande av Förintelsens historiska existens, något som inte bara ifråga sätts av diverse vildhjärnor utan även av presidenten för en icke helt obetydlig och tyvärr kanske blivande kärnvapenmakt. Dagen uttalar ett internationellt förankrat och kraftigt aldrig mer mot dessa vildhjärnor och nämnde president.



För en person som den som skriver dessa rader och som litet barn växte upp i Sverige medan tyskarna och deras många hjälpredor systematiskt mördade 6 millioner judar, geografiskt inte långt från Sveriges gränser, är det psykologiskt viktigt och välgörande att se och höra den israeliske presidenten Shimon Peres idag stå och tala, på hebreiska, i det renoverade Reichtags haus, som Hitlers kompanjoner mer eller mindre brände ned 1933. Det är en känsla av profetisk rättvisa. Det tredje riket skogs i småbitar medan det judiska folket har en egen stat med en arme som kan försvara landet.



Att vår premiärminister, Bibbi Natanyahu, i dag höll ett tal i Auschwitz-Birkenau har också ett ytterst viktigt symbolvärde. Förhoppningsfullt inte enbart symbolvärde, utan även att omvärlden inser att den måste ta itu med Iran vars president utan att blinka gång på gång proklamerar att man måste stryka bort Israel från från kartan och därmed fullgöra Hitlers verk.


Med all respekt för symbolvärdet i dagens ceremonier måste jag dock säga att för mig var att för 17 år sedan på israelisk TV se och höra Itzak Rabin tala på hebreiska i Warszawa vid 50 årsdagen av gettoupprorets start, en mycket starkare upplevelse.



Jag vill inte kommentera de kommentarer som förekommit i dag i svenska media frånsett att tacka de journalister, kommentatorer och bloggare som modigt stod upp för dagens betydelse.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

DN, DN2,
SvD, SVD2, SvD3, SvD4, SvD5,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2,
Dagen, Dagen2, Dagen3,
Skånskan, Skånskan2,



Bloggar och andra media
Bloggnamnet länkar till bloggen ifråga. Titeln på specifik bloggpost länkar till den specifika bloggposten.
De listade bloggarna är enligt min mening intressanta. Detta betyder inte att jag alltid håller med om vad som skrivs i dem.
Till denna bloggpost har har endast medtagits bloggar i vilka publicerats bloggposter som relaterar till Minnesdagen av Förintelsen

Gulan Avci Förintelsens minnesdag
Ilya Meyer Ödesdigertval i Sverige:Antingen lika rättigheter för alla, eller Ilmar Reepalu
Mark Klamberg Aldrig igen
Rabnor tycker o tänker Reepalu igen
MXp Sverige den 27 januari: "Israel har skapat en varböld"
Pophöger Förintelsens minnesdag
Fredrik Axelsson Kvällens minnesstund
Sapere Aude! Ilmar Reepalu anser inte att judarna har rätt till egen stat
Al HaMatzav Några ord från Roy
Jihad i Malmö En varbölds bekännelser på Förintelsens Minnesdag
Hippie Tanten I dag högtidshåller vi slutet på världshistoriens största rånmord
Israelnyheter
Några tankar på minnesdagen av Förintelsen

Fred i Mellanöstern Ilmar Repalu angriper Malmös judar


söndag 24 januari 2010

Börjar gränsen mot Libanon hettas upp?

De sista dagarna har det förekommit yttranden från både israeliskt och libanesisk sida om att faran för en överhettning av nämnda gräns kunde vara nära förestående.



Yossi Peled, en tidigare chef för nord kommandot och medlem i Israels regering, uttalade sig en smula oförsiktigt när han i Beer Sheva svarade på en fråga om det fanns risk för en ny sammanstötning mellan Israel och Hizbolla med att säga "att en väpnad konflikt i Libanon är oundviklig. Vi är utan tvekan på väg mot en ny rond i norr. Ingen vet när, men det är solklart att det kommer att inträffa".



För att inte få i gång en spiral med ökad beredskap och därmed än allvarligare uttalanden osv, osv, gick man från Israels sida ut med en ned lugnings kampanj både från premiärminister Natanyahus talesmän som förklarade att "Israel inte har för avsikt att inleda en väpnad konflikt med Libanon" samt "Israel vill leva i fred med sina grannar". Ledande talesmän för den israeliska arméledningen förklarade att för närvarande ingen av parterna är intresserad av en väpnad konflikt men tillade att Hizbolla visserligen inte är intresserad av en konflikt för närvarande utan enbart vid för organisationen lämplig militär och politisk tidpunkt.



Även den libanesiske premiärministern, Saad Harari, drog sitt stå till stacken med ett skarpt uttalande riktat till Hizbollas ledning i vilket han förklarade att "Hizbolla får under inga omständigheter ge Israel ett skäl att anfalla Libanon.



Efter alla dessa uttalanden skyndade sig Yossi Peled påstå att hans ursprungliga yttrande inte varit ett hot "jag håller helt med vår premiärminister" framhöll han "Israel vill ha fred och inte en fortsatt konflikt. Jag sade inte att Israel önskade en konflikt - påpekade bara att det är Hizbollas politik som leder Libanon till konflikt med Israel". Peled fortsatte med följande " Jag kom inte med något nytt. Hizbolla försöker skapa en (konflikt) front mot Israel. Man jag hoppas verkligen att jag har fel".



Enligt rapporter i såväl israeliska som icke israeliska media har Hizbolla sedan kriget sommaren 2006 i södra Libanon förlagt sina militära fästen och baser till de shia muselmanska byarna. Detta till skillnad mot tiden innan nämnda krig då Hizbolla förlade en stor del av sina anläggningar utanför befolkade områden. Orsaken till Hizbollas ändrade politik är att FN trupperna, UNIFIL som enligt säkerhetsrådets resolution 1701 har till uppgift att se till att Hizbolla inte sysslar med militär verksamhet i södra Libanon (dvs söder om Litani floden) icke har möjlighet att kontrollera vad som försigår i byarna. Att UNIFIL sedan inte verkar kunna stoppa all transport av vapen och övrig krigsmateriel till nämnda byarna är ju en helt annan sak!



Enligt rapport i Wasington Post den 23 januari 2010 som även citerats i israeliska media, så har Hizbolla dessutom stationerat stora mängder av sina nyerhållana raketer och misiler norr om Litanifloden och inte så sällan även norr om Beirut och i Bekah dalen. I och med att organisationen fått - med Iransk finansiering - moderna raketer och misiler med räckvidd på uppemot 200 km kan Hizbolla beskjuta det centrala Israel från områden norr om Beirut.



Detta innebär att även om den israeliska underrättelse tjänsten kan upprepa sin bravad från tiden före kriget 2006 och lokalisera 95 procent av raketerna med längre räckvidd, det israeliska flygvapnet får en mycket svårare uppgift att slå ut dem omedelbart i en konflikts början på grund av den stora geografiska spridningen.



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
, ,

Knuff



DN, DN2, DN3,
SvD,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2,
Dagen,

onsdag 20 januari 2010

Hjäp vid megakatastrofer - jobb för proffs.

Jordbävnings katastrofen i Port au Prince och dess omgivningar har visat att räddningsarbetet vid mega katastrofer kräver insatser av storskaliga organisationer av statlig eller mellanstatlig typ som t.ex. militära eller paramilitära sådana.


Om dessutom alla nationella infrastrukturer, i den mån de har existerat innan katastrofen, slagits ut så är detta än mer självklart.


Det är just en sådan situation som hjälpaktionen i Haiti står inför och tyvärr även om det är uppenbart på plats så har vetskapen om detta tydligtvis inte sjunkit in hos de flesta organisationer - må de vara statliga, mellanstatliga, NGOs eller privata - som skickat eller för närvarande organiserar utsändandet av katastrof hjälps personal.


I ett katastrofområde där all infrastruktur inklusive den politiska har kollapsat har en utsänd hjälpgrupp ingen lokal infrastruktur att anknyta sig till. Den måste antingen vara logistiskt självförsörjande i allt från el, vatten, temporära bostäder (tält, monteringsfärdiga skjul osv), transportmedel, arbetsredskap anpassade till gruppens uppgifter, (satellit-) kommunikations utrustning, mm, mm. Och inte minst skydds och bevakningspersonal. Det underlättar givetvis om de olika av- och ut sändarna samordnar vitala bas nödvändigheter, som t.ex. el och bevakningsstyrkor med varandra.


Hjälpgruppen eller konglomerat av hjälpgrupper måste vara beredda att fungera som autonoma enheter i katastrofområdet.


Behovet av skydds och bevakningspersonal är tyvärr en nödvändighet i ett område där det inte längre finns någon lokal fungerande militär, paramilitär eller polisiär styrka som effektivt kan upprätthålla ordningen. Man måste vara medveten att om invånare i ett katastrofområde inte har en rudimentär tillgång på vatten och baslivsmedel så leder detta till stöld, plundring och allmänt övervåld. Tyvärr måste man ta med i beräkningen att föräldrar kan drivas till att döda för att skaffa mat till sina barn.


Ett exempel på vikten av skydds och bevakningspersonal är att enligt uppgifter i svenska media en av de svenska MSB grupperna väntar på flygplatsen i Port au Prince efter att den ursprungliga stationerings platsen i ett brasilianskt FN område inte ansågs vara lämpligt ur säkerhetssynpunkt.


Generellt sätt är det bara militära organisationer - nationella, mellanstatliga (t.ex. NATO) eller FN-styrkor - som uppfyller de ovannämnda kraven. Dessa har utöver de ovan nämnda kraven även fördelen av att kunna snabb mobiliseras.


För närvarande är det egentligen endast tre militära grupperingar som är verksamma i katastrofområdet


1. USA. Samtliga fyra vapenslagen - arme, flotta, flyg och marinkåren - har personal på platsen. På ett hangarfartyg som ligger alldeles utanför kusten har man upprättat ett sjukhus för svårt skadade. I grund och botten verkar det som om USA håller på att utföra en fredlig ockupation av Haiti för att få slut på våld och plundring samt få igång en fungerande infrastruktur
2. FN. Organisationen hade en stor styrka på platsen redan före jordbävningen men denna led stora personella och materiella förluster vid skalvet. Säkerhetsrådet har nu beslutat att sända ytterligare ca 3500 män och kvinnor. Arbetsuppgifterna för dessa förefaller att bli både paramilitära och militär civilförvaltning.
3. Israel. Israel snabbmobiliserade och sände ett fältsjukhus som enligt internationella media uppgifter har den enda fungerande operationssalen i Haiti. Intill morgonen den 19 januari hade ca 100 operationer utförts. Utan att det officiellt förklarats så framkommer det tydligt genom de internationella medierapporterna, utan att det nämns i klartext, från och om sjukhuset att det rör sig om ett fältsjukhus för hemmafronten då det har t.ex. förlossningssalar/tält. Det finns t.o.m. utrustning för omhändertagande av förtidiga födslar.
Förutom detta så sände Israel även specialutrustade styrkor för att undsätta personer som begravts levande i rasmassorna.
De israeliska styrkorna har dessutom egen skydds och bevakningspersonal.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
,

Knuff

DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, DN11, DN12, DN13, DN14, DN15, DN16, DN17, DN18, DN19,
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2, Sydsvenskan3,
Dagen, Dagen2,

Bloggar och andra media
Bloggnamnet länkar till bloggen ifråga. Titeln på specifik bloggpost länkar till den specifika bloggposten.
De listade bloggarna är enligt min mening intressanta. Detta betyder inte att jag alltid håller med om vad som skrivs i dem.
Till denna bloggpost har har endast medtagits bloggar i vilka publicerats bloggposter som relaterar till katastrofen på Haiti

Dick Erixon Frankrike: USA ger för mycket hjälp till Haiti

Ilya Meyer På Sverigefronten intet nytt

Fred i Mellanöstern Haiti: Som tack gav hon sin nyfödde son namnet Israel

Rabnor tycker o tänker Katastrofer och efterlängtat regn

MXp Israeliskt fältsjukhus igång i Haiti redan i lördags (160110)

Chefsingenjören Hjälpen når inte fram

Svensk Historia Dårar spekulerar

Eagle Speak Haiti: USNS Lummus to deliver relief

Israelnyheter
Rapporter från israeliska räddningsteamet i Haiti

fredag 15 januari 2010

Ledaren för pakistanska Taliban antas dödad vid amerikanskt anfall

På morgonen (lokal tid) den 14 januari 2010 anfölls ett talibanskt träningsläger i Norra Waziristan (Pakistan) av en amerikansk drönare som avlossade två raketer mot lägret. Minst tio aktivister i den Pakistanska Taliban rörelsen (Terik el Taliban Pakistan, TTP) dödades. Enligt vissa källor dödades Hakeemullah Mesuhsud, ledaren för TTP i attacken.

Attacken utfördes av ett amerikanskt drönarplan mot ett läger i Pasalkot regionen i Norra Waziristan nära gränsen till Södra Waziristan (se karta). Lägret påstås ha blivit mer eller mindre helt raserat i anfallet. Hakeehmullah Mesud antas av en del källor vara en av de TTP aktivister som dödades.


Talesmän för TTP förnekade envist att Hakeehmulla dödats men man måste ta detta påstående med många nypor salt i ljuset av att TTPs talesmän efter att organisationens förre ledare, Baitulla Mehsud, dödats vid ett drönar anfall i augusti 2009 envist förnekat faktumet i närmare tre veckor, troligtvis med hänsyn till att inte förvärra de interna successions striderna.

Hakeemullah Mehsud som TTPs ledare var ansvarig för en rad av blodiga terrordåd i Pakistan under de senaste månaderna. Aktionen mot den amerikanska underrättelse basen i Khost provinsen, Afghanistan, vid årsskiftet 2009-10 utfördes likväl av en självmordsbombare utsänd av Hakeemulla.

Det förefaller under alla förhållanden helt klart att det amerikanska drönaranfallet på morgonen den 14 januari var avsett att eliminera TTPs ledare. Det har inte gått att få några officiella amerikanska kommentarer till händelserna, men president Obamas rådgivare i frågor om Pakistan och Afghanistan, Richard Holbrooke, som för närvarande befinner sig i området kommenterade dock, enligt AFP, TTP ledarens eventuella frånfälle med att säga att denne antingen är eller var en av de värsta personer som som funnits i området under en lång period.

Vem som eventuellt skulle bli efterträdare är osäkert. Ett starkt namn är Wali ur Rehman, som var Hakeemullahs främste rival efter Baitullah Mehsuds död. Han tvingades dock ge upp sin styrkebas i Södra Waziristan pga den pakistanska armens aktion i området under hösten 2009 vilket kan komma att allvarligt skada hans chanser.

Intensiteten av de amerikanska drönaranfallen har stegrats oerhört under de senaste månaderna. Se statistik ang. detta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
,
, ,

DN, DN2, DN3, DN4,
SvD, SvD2, SvD3,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2,
Dagen,


tisdag 12 januari 2010

Hizbolla finansierar terror mot Israel med kokainsmuggling

Att terrorist organisationer ofta finansierar sig genom brottslig verksamhet är knappast något nytt. De klassiska metoderna var bankrån och "protection". Bader Mainhof ligan i Tyskland och de Röda Brigaderna i Italien var kända för sina bankrån medan den Irländska IRA förutom bankrån även använde sig av mer eller mindre"frivilliga" donationer som ibland överskred gränsen till "protection".

Dagens terrorist organisationer har integrerat sig inom narkotika sektorn. Den afghanska Taliban rörelsen köper upp rå varorna direkt från de opium odlande afghanska bönderna och säljer sedan vidare såväl som rå varor som halvfabrikat. En ytterst lukrativ verksamhet som inte bara finansierar Talibans militära verksamhet utan även ger de afghanska odlarna en inkomst som är större än den som de skulle få om de odlade lagliga grödor.

Nu visar det sig att de i Libanon centrerade Hizbolla förutom att organisationen har ekonomiskt stöd från Iran även är verksam inom den internationella narkotika handeln för att finansiera sin terrorverksamhet. I och för sig knappast förvånande. Organisationen är inte den enda i Libanon som gett sig in i denna ytterst ekonomiskt lönande verksamhet.


Under de senaste dagarna har det publicerats uppgifter om Hisbollas narkotikahandel både på Y-net och i Maarivs pappersupplaga.
Enligt dessa media rör det sig om narkotika från Venezuela och Colombia. Denna har sedan sålts vidare till USA och Europa. Åtminstone en del av försäljningen till USA utfördes via den västindiska ön Curazo.

Uppgifterna om Hizbollas verksamhet i Europa baserar sig på uppgifter från tyska underrättelse organ. Enligt dessa så hade dessa bl.a. arresterat Hizbolla agenter som försökt smuggla 8.7 millioner euro, som organisationen erhållit genom narkotikaförsäljning, genom Frankfurts flygplats till Beirut för vidare distribution till Hizbolla för finansiering av dess terrorverksamhet.

Enligt officiella israeliska källor så sysslar Hizbolla även med att smuggla narkotika över den libanesiska - israeliska gränsen. Som exempel kan nämnas att för ca två år sedan beslagtog de israeliska myndigheterna 32 kilo rent heroin till ett ungefärligt värde av 5 millioner USD i en aktion vid den ovan nämnda gränsen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
, ,

Knuff

torsdag 7 januari 2010

Al Shabaab - Al Qaedas lokalavdelning i Somalien

I min bloggpost från den 4 januari 2010 nämnde jag att Al Qaeda aktivister som av olika anledningar lämnat Afghanistan och Pakistan och gett sig av till Somalien oftast ansluter sig till en grupp som går under namnet Al Shabaab. Från att varit en fundamentalistisk grupp som i stort sätt var mest intresserad av att föra fram sitt budskap på lokalplanet i kamp mot The Transitional Federal Goverment - TRG - i Somalien, så har den utvecklats till en jihadistisk gruppering som alltmer närmat sig AL Qaeda. Denna utvecklingen har styrts av ledarskapet.

Ett icke ringa antal medlemmar i Al Shabaab har under kortare eller längre perioder vistats i utbildningsläger tillhörande Al Qaeda eller Taliban både i Afghnistan och Pakistan. Al Shahaab har successivt tagit kontrollen i de södra delarna av Somalien från och med 2006 och dessutom fortsatt med gerillakrigföring mot TRG och den afrikanska unionens fredsbevarande styrkor vilka är baserade i och runt Mogadishu. Gruppen har också utfört terrordåd mot intellektuella, journalister och personer tillhörande internationella hjälporganisationer som t.ex FNs World Food Programme (WFP).

Under de sista veckorna har konflikten mellan Al Shahaab och WFP kommit upp på en kritisk nivå och WFP har, efter att Al Shahaab lämnat ett ultimatum att upphöra med all verksamhet före årsskiftet 2009-10 i de av Al Shabaab kontrollerade delarna av landet, stängt ner en stor del av sin verksamhet i landet.

Enligt WFP rör det sig om upptill en million personer, huvudsakligen kvinnor och barn, som nu kommer att stå utan den för dem helt nödvändiga hjälpen.
Al Shahaab förklarar att " The Islamic religion states that the program of feeding the globe is only the duty of Alah and he is the one who feeds every creature on the earth" I enlighet med detta har WFP ombetts "not to bring food aid from overseas but instead buy our farmers production and then distribute to any place it needs" Enligt WFP täcker den somaliska inhemska livsmedelsproduktionen inte behoven då en kombination av ett årtiondes torka och de många krigen har varit förödande för den agrara infrastrukturen.

Det är oklart om Al Shahaab verkligen fodrat något som närmast kan liknas vid "protection money" för att låta WFP fortsätta sin verksamhet.


Det finns ett klart kontaktnät mellan Al Shahaab och Al Qaeda (Yemen). För en vecka sedan erbjöd sig Al Shabaab att sända över hjälp till Al Qaeda i Yemen. Det finns inga uppgifter att någon sådan hjälp verkligen kommit till stånd. Detta beror troligtvis på de logistiska svårigheter som en sådan verksamhet skulle stå inför. Det är definitivt inte lätt att föra över något större antal aktivister då man kan utgå från att både amerikanska och brittiska flott- och flygstyrkor med högsta sannolikhet bevakar området runt
Bab el Mandeb sundet. Huruvida det finns bevakningsstyrkor från ytterligare några länder är oklart men inte helt osannolikt.

Enlig SÄPO har ca 20 i Sverige boende invandrarungdomar åkt ned till Somalien och tagit värvning i Al Shabaab. Att värvningarna skett på en ungdomsgård i Rinkeby är en smula anmärkningsvärt. Att de inte åkt på ett vanligt sommarläger kan man lätt förstå då av SÄPOs uppgifter att ett antal av dem stupat i strid.

Det förefaller också som några somalier med svensk bakgrund uppnått högre befälsbefattningar i Al Shabaab. En av dem, Yassin Ali, satt häktad i Sverige under tre månader 2008 som misstänkt att ha olagligt överfört penningbelopp till terroristorganisation. Han frigavs och åtalet lades ner i brist på bevis. En annan Somalier med svensk anknytning är Sheik Fuad Mohamed Khalaf som tillhör toppskiktet inom Al Shabaab och som enligt interna uppgifter varit central i rekryteringen av utländska jihadistkrigare. Denna person höll ett tal i förra veckan vid examensparaden vid jihadist skolan i Mogadishu. I sitt tal till de unga kämparna framhöll han att de var skyldiga att förinta FN, Det Internationella Samfundet samt The International Chamber of Commerce (ICC).

Upplysningsvis kan nämnas att Al Shabaab i bl.a. USA, Sverige och Norge definierad som en terroristorganisation.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,
,

DN, DN2, ,DN3, DN4, DN5, DN6,
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2,
Dagen, Dagen2,
HD,
VG,

Knuff



Bloggar och andra media
Bloggnamnet länkar till bloggen ifråga. Titeln på specifik bloggpost länkar till den specifika bloggposten.
De listade bloggarna är enligt min mening intressanta. Detta betyder inte att jag alltid håller med om vad som skrivs i dem.
Till denna bloggpost har har endast medtagits bloggar i vilka publicerats bloggposter som relaterar till Al Qaeda och den internationella Jihadist rörelsen

Dick Erixon Frisläppta från Guantanamo planerar nya terrordåd

Gudmundson Lars Vilks bloggar om hotet från Shabaab

The Long War Journal US killed Al Qaedas Lashkar Al Zil Commander in airstrike

The Frontier Post
NATO Intellegence Chief Condemns US Failings

måndag 4 januari 2010

Al Qaeda som spindeln i nätet.

New York, Madrid och London var de stora målen för Al Qaeda under början av 00-talet. Men redan 2004 beslutade Osama Bin Laden och hans närmaste medarbetare att föra över tyngdpunkten på verksamheten till islamska områden som Afghanistan, Pakistan, Indonesien, Magreb, Somalien och Yemen.

Målet var att slå mot allt som kunde identifieras som "västliga intressen" i dessa områden. Definitionen av "västliga intressen" var ytterst vid och kunde omfatta det mesta från institutioner som ambassader, militärbaser, kulturella institutioner, turistgrupper mm. Men inte bara klara institutionella mål utan i grund och botten allt som kunde ses som en form av västligt inflytande - t.ex. musik och flickskolor.

Till och med den Pakistanska staten med dess institutioner blev ett mål då den, trotts att Pakistan definierar sig som en islamsk stat, sågs som västlig utpost som inte styrdes i enlighet med fundamentalistisk islamsk lag.

Från att varit en mindre, sluten hierarkiskt grupp utvecklade sig Al Qaeda till en ledningsgrupp inom den ytterst decentraliserade Internationella Jihadist Rörelsen. Man kan lugnt påstå att Al Qaeda idag arbetar enligt principen för out sourcing.

Vissa jehadistiska grupperingar som de i Magreb och i Yemen har fått tillstånd att använda sig av namnnet Al Qaeda.

Under det senaste året har de allt kraftigare aktionerna från de amerikanska såväl som ISAF styrkorna lett till att ett icke ringa antal, huvudsakligen arabiska, Al Qaeda aktivister lämnat Afghanistan för Yemen och Somalien. De amerikanska drönaranfallen mot Al Qaeda-Taliban baser tillsammans med den pakistanska armens aktioner har haft samma följd i Pakistan. De olika jehadistiska gruppernas aktioner i Afghanistan, Irak och Pakistan har fört med sig stora direkta och indirekta offer bland dessa länders islamska civilbefolkning. Det är osäkert hu många det rör sig om men enligt vissa källor rör det sig om uppemot 100.000 män kvinnor och barn. Och detta i namnet av en kamp mot "västliga" värden.

Att Yemen och Somalien blivit eller egentligen på nytt blivit starka fästen för Al Qaeda är knappast förvånande då båda dessa stater kan definieras som icke fungerande stater. I Somalien, till skillnad från Yemen där Al Qaeda verkar under sitt eget namn, så har aktivisterna från Afghanistan-Pakistan slutit sig till Al Shabaab gruppen. Den sistnämnda har även ett inslag av "svenska"volontärer.

Al Qaeda i Yemen har iscensatt två aktioner utanför Yemen som fått internationell uppmärksamhet. Dels försöket att spränga en jumbojet på väg från Amsterdam till Detroit på sistlidna julafton, dels ett försök av en självmordsbombare att spränga en medlem av den regerande Saudi-arabiska kungafamiljen vise inrikesministern och tillika ansvarig för kunga dömmets kamp mot terrorismen. Även denna aktion misslyckades, vise inrikesministern skadades bara lätt.

Faktumet att båda terroristerna lyckades komma fram till det avsedda objektet är dock nog för att ge ansvariga för flygplats säkerhet samt bevakning av viktiga personer svårartade sömnstörningar.

Enligt uppgifter i massmedia tar både USA och Storbrittanien mycket allvarligt på utvecklingen av Al Qaeda i Yemen. Så allvarligt att man på allvar överväger att på ännu icke definierat sätt ingripa militärt i området. I och för sig är detta lätt att förstå då ett läge, där på vardera sidan av Babel Mandel sundet den Internationella Jihadist Rörelsen hade makten, detta skulle kunna ha allvarliga följder för den stora internationella sjöfarten i sundet. Speciellt om Al Qaeda skulle lyckas med att få de somaliska piraterna att ansluta sig. (Det förefaller närmast vara en penningfråga).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7,
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2,
Dagen,

Bloggar
Bloggnamnet länkar till bloggen ifråga. Titeln på specifik bloggpost länkar till den specifika bloggposten.
De listade bloggarna är enligt min mening intressanta. Detta betyder inte att jag alltid håller med om vad som skrivs i dem.
Till denna bloggpost har har endast medtagits bloggar i vilka publicerats bloggposter som relaterar till Al Qaeda och den internationella Jihadist rörelsen

Dick Erixon Frisläppta från Guantanamo planerar nya terrordåd

Gudmundson Lars Vilks bloggar om hotet från Shabaab

The Long War Journal Analysis: US air campain in Pakistan heats up