Titeln för den här artikeln är lösenordet i Ehud Baraks segertal efter hans valvinst i de israeliska valet 1999. Jag är helt medveten om att det är mer eller mindre omöjligt att översätta det hebreiska uttrycket "Shachar shel yom chadash" till svenska men jag gjorde så gott jag kunde. (Om någon har ett bättre förslag skriv en kommentar med den föreslagna lydelsen och jag kommer att vara positivt inställd till att ändra titeln) (ändrad 051108 2315).
Om Obama vinner, och allt tyder på det - både väljarundersökningar och det valdeltagande som rspporterats vid 21- tiden (GMT+2) den 4 november - så kommer många av USA's invånare se det på det sätt som stora delar av Israels befolkning såg på Baraks seger. Hoppas bara att att de inte blir lika besvikna som vi blev.
Det är ytterst viktigt för oss israeler att Obamas väljare inte blir besvikna för det innebär att Obama lyckats med att återge USA dess ekonomiska, moraliska och militära styrka som världens ledande stormakt. Med alla USAs brister och fel så föredrar nog de flesta tänkande invånare på den blå planeten att USA förblir den ledande inte minst på grund av att alternativen är lindrigt sagt en smula sämre. Hur många vill byta till China, Ryssland eller Indien? EU är inget alternativ då det ännu bara är en ekonomisk union och ett politiskt diskussions forum!
Det är helt klart att en seger för Obama symboliserar något nytt i USA's historia, något som liknar Kenndys seger. Mitt problem med Obama är att jag egentligen inte vet vad han vill. Det är gott och väl att han talar om "Change" men han är en smula ospecificerad.
Dessutom så är det helt klart att det inte är hans ursprungliga program som leder till hans väntade vinst utan den ekonomiska kraschen De amerikanska väljarna anser, och med rätta, att Bushs administration var skyldig till detta och på ett helt normalt demokratiskt sätt vill de hämnas på det styrande partiet genom att rösta på motpartiets kandidat. Man kan så här i efterhand beklaga att det amerikanska politiska etablissementet inte kunde skaka fram några bättre kandidater än Obama och McCain. Redan då de utsågs visste man att de inte direkt var presidentämnen av Washingtons, Jeffersons, Lincolns, Rosevelts eller Trumans kaliber. När det sedan står klart att vem som än vinner så skall han ta hand om en ekonomisk kris som världen inte sett sedan 1929, om det förhoppningsfullt stannar vid det. Jag är också bekymrad över likheten med en annan situation i USAs politiska historia. 1976 stod USA inför valet att välja en president som skulle visa landet en ny väg efter Vietnamkriget och Nixonskandalen. En inte helt skild situation från dagens. Man valde Jimmy (Jimmy who?) Carter. Definitivt inte en av USAs mest lyckade presidenter.
Några ord om den i och för sig idiotiska frågan "vem är bäst för Israel, Obama eller McCain "? Svaret är enkelt Den av dem som kan återge USA dess ställning i världen. Detta är det viktiga för Israel, sen får vi ta hand om alla de mindre problem som kan uppstå mellan oss.
De två sista presidenterna, Clinton och Bush, har var och en på sitt sätt varit två mycket bra presidenter för Israel, dvs när vi ser på det ur ett mycket kort historiskt perspektiv. Inget säger att historiens dom om 25, 50 år kommer att säga samma sak. Den kinesiske utrikesministern Cho En Lai tillfrågades en gång vad han ansåg om den franska revolutionen. Hans svar var "Det är svårt att säga, händelsen ligger ännu för nära i tiden". Hans svar gavs mer än 160 år efter händelsen.
Man kan fråga sig om de mycket låga opinions siffrorna för McCain gentemot Obama i många europeiska länder inte bottnar mer i en ren antiamerikansk inställning än att man helt objektivt tycker att Obama är bättre än McCain?
Om Obama vinner, och allt tyder på det - både väljarundersökningar och det valdeltagande som rspporterats vid 21- tiden (GMT+2) den 4 november - så kommer många av USA's invånare se det på det sätt som stora delar av Israels befolkning såg på Baraks seger. Hoppas bara att att de inte blir lika besvikna som vi blev.
Det är ytterst viktigt för oss israeler att Obamas väljare inte blir besvikna för det innebär att Obama lyckats med att återge USA dess ekonomiska, moraliska och militära styrka som världens ledande stormakt. Med alla USAs brister och fel så föredrar nog de flesta tänkande invånare på den blå planeten att USA förblir den ledande inte minst på grund av att alternativen är lindrigt sagt en smula sämre. Hur många vill byta till China, Ryssland eller Indien? EU är inget alternativ då det ännu bara är en ekonomisk union och ett politiskt diskussions forum!
Det är helt klart att en seger för Obama symboliserar något nytt i USA's historia, något som liknar Kenndys seger. Mitt problem med Obama är att jag egentligen inte vet vad han vill. Det är gott och väl att han talar om "Change" men han är en smula ospecificerad.
Dessutom så är det helt klart att det inte är hans ursprungliga program som leder till hans väntade vinst utan den ekonomiska kraschen De amerikanska väljarna anser, och med rätta, att Bushs administration var skyldig till detta och på ett helt normalt demokratiskt sätt vill de hämnas på det styrande partiet genom att rösta på motpartiets kandidat. Man kan så här i efterhand beklaga att det amerikanska politiska etablissementet inte kunde skaka fram några bättre kandidater än Obama och McCain. Redan då de utsågs visste man att de inte direkt var presidentämnen av Washingtons, Jeffersons, Lincolns, Rosevelts eller Trumans kaliber. När det sedan står klart att vem som än vinner så skall han ta hand om en ekonomisk kris som världen inte sett sedan 1929, om det förhoppningsfullt stannar vid det. Jag är också bekymrad över likheten med en annan situation i USAs politiska historia. 1976 stod USA inför valet att välja en president som skulle visa landet en ny väg efter Vietnamkriget och Nixonskandalen. En inte helt skild situation från dagens. Man valde Jimmy (Jimmy who?) Carter. Definitivt inte en av USAs mest lyckade presidenter.
Några ord om den i och för sig idiotiska frågan "vem är bäst för Israel, Obama eller McCain "? Svaret är enkelt Den av dem som kan återge USA dess ställning i världen. Detta är det viktiga för Israel, sen får vi ta hand om alla de mindre problem som kan uppstå mellan oss.
De två sista presidenterna, Clinton och Bush, har var och en på sitt sätt varit två mycket bra presidenter för Israel, dvs när vi ser på det ur ett mycket kort historiskt perspektiv. Inget säger att historiens dom om 25, 50 år kommer att säga samma sak. Den kinesiske utrikesministern Cho En Lai tillfrågades en gång vad han ansåg om den franska revolutionen. Hans svar var "Det är svårt att säga, händelsen ligger ännu för nära i tiden". Hans svar gavs mer än 160 år efter händelsen.
Man kan fråga sig om de mycket låga opinions siffrorna för McCain gentemot Obama i många europeiska länder inte bottnar mer i en ren antiamerikansk inställning än att man helt objektivt tycker att Obama är bättre än McCain?
Sydsvenskan
Dagen
SvD
DN
Läs även andra bloggares åsikter om presidentvalet i USA, Obama, McCain
2 kommentarer:
"Man kan fråga sig om de mycket låga opinions siffrorna för McCain gentemot Obama i många europeiska länder inte bottnar mer i en ren antiamerikansk inställning än att man helt objektivt tycker att Obama är bättre än McCain?"
Jag tror att det mer handlar om ideologisk inställning. Exempelvis om republikanerna hade funnits i Sverige hade de varit det mest högra partiet. Demokraterna, som ligger något till vänster om dem, borde därför fånga upp alla från vänsterkanten till där de är.
Det är en liknande situation i många andra europeiska länder, främst de norra.
DEN NYA DAGEN GRYR.
Mitt förslag till översättning leder tankarna till vår stora svenska poetissa och det är väl inte helt fel?
JohannaV
Skicka en kommentar