De aktuella händelserna utanför Afrikas ostkust, piratkapningarna av fartyg av alla de slag, aktualiserar frågan om när en fartygskapning kan anses vara politisk terror och inte enbart en typ av egendomsbrott.
Denna fråga aktualiseras f.n. av de allt oftare förekommande fartygskapningarna utanför Afrikas ostkust. Hittills har man ansett att dessa kapningar inte varit politisk terror utan egendomsbrott av typen väpnat rån och i vissa fall även kidnappning. Detta till stor del pga att förövarna inte publicerat uttalanden med politisk innebörd som t.ex. att dådet var utfört för att motverka den "amerikanska och zionistiska imperialismen" utan enbart hållit sig till att begära lösensummor från fartygs- och last ägare samt lösen för frigivande av besättningsmän och passagerare.
Man bör dock observera att olika typer av rån samt tagande av gisslan för att kräva lösensummor inte så sällan utförs av politiska terrororganisationer, och utan att öppet tillkännage sin identitet, för att finansiera sin politiska verksamhet. I sådana fall kan man betrakta brottet som politisk terror.
I och med kapningen av supertankern Sirius Star för ett antal dagar sedan torde den rättliga situationen trotts allt blivit ändrad, och detta pga följande skäl. Kapningen fick pga den mängd av råolja som fanns ombord på Sirius Star till följd att,
1. Oljepriset gick upp på världsmarknaden.
2.Allvarliga överväganden om att i fortsättningen inte låta stora och dyrbara laster transporteras utefter Afrikas ostkust och genom Suezkanalen utan runt Afrikas sydspets, Goda Hopps Udden.
Alla förstår ju att även detta för med sig kostnadsökningar. Vi står alltså inför ett fall där, alldeles frånsett om den kapande gruppen eller organisationen hade politiska syften, världsekonomin skadas mer eller mindre. I och med detta har kapningen fått en politisk följd, alldeles utan hänsyn till den kapande gruppens avsikter. I den situationen, och det är den som vi befinner oss i, har det internationella samfundet all moralisk rätt och även skyldighet att vidtaga politiska, dvs i grunden militära åtgärder, för att skydda sina grundläggande intressen.
Det är ju självklart att om det visar sig att en del av kapningarna utförs av organisationer affilerade till Al Qaeda, sådana åtgärder automatiskt bör vidtagas.
De formella ramar som den nuvarande Natostyrkan med dess allierade, samt EU flottiljen som avses anlända till området under december månad, i dag arbetar inom bör ses över på ett sådant sätt att vid kapningar som kan anses vara politiskt inriktade, flottstyrkorna i området får klart utvidgade befogenheter att använda vapenmakt. Vi för dock inte glömma att väpnade konflikter ytterst sällan avgörs till sjöss utan att aktionens avsikt är att påverka utvecklingen till lands - i det här fallet i Somalien som i dag praktiskt om än ej formellt utgör en islamsk jihadstat.
SvD
DN4
Sydsvenskan
P
VG
Läs även andra bloggares åsikter om Al Qaeda, EU, Islam, Pirater, strategi, terror, NATO, Jihad
Denna fråga aktualiseras f.n. av de allt oftare förekommande fartygskapningarna utanför Afrikas ostkust. Hittills har man ansett att dessa kapningar inte varit politisk terror utan egendomsbrott av typen väpnat rån och i vissa fall även kidnappning. Detta till stor del pga att förövarna inte publicerat uttalanden med politisk innebörd som t.ex. att dådet var utfört för att motverka den "amerikanska och zionistiska imperialismen" utan enbart hållit sig till att begära lösensummor från fartygs- och last ägare samt lösen för frigivande av besättningsmän och passagerare.
Man bör dock observera att olika typer av rån samt tagande av gisslan för att kräva lösensummor inte så sällan utförs av politiska terrororganisationer, och utan att öppet tillkännage sin identitet, för att finansiera sin politiska verksamhet. I sådana fall kan man betrakta brottet som politisk terror.
I och med kapningen av supertankern Sirius Star för ett antal dagar sedan torde den rättliga situationen trotts allt blivit ändrad, och detta pga följande skäl. Kapningen fick pga den mängd av råolja som fanns ombord på Sirius Star till följd att,
1. Oljepriset gick upp på världsmarknaden.
2.Allvarliga överväganden om att i fortsättningen inte låta stora och dyrbara laster transporteras utefter Afrikas ostkust och genom Suezkanalen utan runt Afrikas sydspets, Goda Hopps Udden.
Alla förstår ju att även detta för med sig kostnadsökningar. Vi står alltså inför ett fall där, alldeles frånsett om den kapande gruppen eller organisationen hade politiska syften, världsekonomin skadas mer eller mindre. I och med detta har kapningen fått en politisk följd, alldeles utan hänsyn till den kapande gruppens avsikter. I den situationen, och det är den som vi befinner oss i, har det internationella samfundet all moralisk rätt och även skyldighet att vidtaga politiska, dvs i grunden militära åtgärder, för att skydda sina grundläggande intressen.
Det är ju självklart att om det visar sig att en del av kapningarna utförs av organisationer affilerade till Al Qaeda, sådana åtgärder automatiskt bör vidtagas.
De formella ramar som den nuvarande Natostyrkan med dess allierade, samt EU flottiljen som avses anlända till området under december månad, i dag arbetar inom bör ses över på ett sådant sätt att vid kapningar som kan anses vara politiskt inriktade, flottstyrkorna i området får klart utvidgade befogenheter att använda vapenmakt. Vi för dock inte glömma att väpnade konflikter ytterst sällan avgörs till sjöss utan att aktionens avsikt är att påverka utvecklingen till lands - i det här fallet i Somalien som i dag praktiskt om än ej formellt utgör en islamsk jihadstat.
SvD
DN4
Sydsvenskan
P
VG
Läs även andra bloggares åsikter om Al Qaeda, EU, Islam, Pirater, strategi, terror, NATO, Jihad
1 kommentar:
Dessa pirater - det är vad de är -har knappast några politiska syften. Kanske ett: att freda sitt territorialvatten. Du har naturligtvis rätt i att vissa extrema organisationer har haft t.ex bankrån på sitt program.
Men därför tror jag inte det är berättigat att försöka få in dessa pirater i terrorfacket. Det är mer som talar mot än för, tycker jag!
Skicka en kommentar