fredag 7 november 2008

President Barak Obama, vem är du?

Media är ännu fulla av artiklar om Obama och hans seger och det är ju helt naturligt. I bland blir man dock en smula förvånad t.ex. över de många israeliska journalister som nu säger och skriver att Bush nog inte var en så bra president. De kanske inte har så fel men varför upptäckte de det just nu?

Den amerikanske presidentens maktställning är i grund och botten ett demokratiskt problem. Han väljs av de amerikanska väljarna i sann demokratisk ordning, men hans inflytande på millioner icke amerikanska invånares väl och ve på vår planet är många gånger större än dessas egna demokratiskt eller på annat sätt utsedda nationella ledare. Men inför alternativet med någon FN potentat i stället. föredrar nog många med mig att vi fortsätter med den nuvarande ordningen.

Det är därför vi runt om i världen som inte har rösträtt i USA är så intresserade av valen i och dessas utgång i USA. Jag är helt medveten om att en del av mina läsare, och speciellt de svenska, kommer att anse att mycket av det följande inte är "politically correct". Beklagar men eftersom mitt och min familjs liv definitivt kommer att påverkas av Obamas kommande beslut så har jag åtminstånde moralisk rätt att undra. Jag syftar först och främst definitivt inte på hans kommande beslut om Isral-Palestina konflikten, utan på alla de problem som han kommer att ställas inför från och med den 20 januari 2009.

Jag avundas honom inte.
Förts och främst står han inför problemet med den ekonomiska krisen-kraschen. En statsbudget med underskott på trillioner, arbetslöshet som snabbt ökar, export som minskar, industri som haltar. Inte så få av de som jublade vid segerfesten på morgonen den femte november är redan eller kommer snart att vara arbetslösa. Detta är det första problem som han måste ta hand om. Hoppas att han vet hur.

I går fick han också för första gången en "intellegence breefing" av den grad som enbart ges till presidenter. Förhoppningsfullt insåg han vilka problem som han stod inför. Taliban blir allt starkare i Afghanistan. Ben Laden är ännu inte infångad. Irak blöder. Pakistan, som är ett av de länder som har kärnvapen skakas av inrikespolitiska kriser som när som helst kan leda till att Al Qaeda kan lägga vantarna på en (atom-)bomb. Iran framskrider snabbt mot att bli en ny kärnvapen makt. Nord Korea bryter löften om nedläggning av sitt kärnvapenprogram. Ryssland stationerar kvasibalistiska raketer i Baltikum. De ryska ledarna vädrar morgonluft. Kineserna suger upp den västliga ekonomin och dess arbetstillfällen samt upprustar militärt i snabb takt. Europa i ekonomisk kris. Mellanöstern är en tryck kokare som när som helst kan explodera. USA är avskytt i stora delar av världen. De här är bara en del av de problem som USAs 44 e president nu ställs inför.

Ingen tvekan om att en afroamerikans seger i ett amerikanskt presidentval i sig är en händelse av ytterst stor historisk betydelse, både för USA och för världen men man måste dock fråga sig, vem är du, Barak Obama? Vad kommer din politik att vara? Inte bara kampanjlöften utan även i konkreta beslut. Vi vet att du är en karismatisk person, en intelligent, en medryckande, men vad har du hittills gjort i ditt liv? Vad har du organiserat och lett i ditt liv - förutom en strålande kampanj. Hur har du fungerat när det blåser hårt och kallt runt ditt huvud och du ensam måste fatta beslut, efter att dina rådgivare gett dig en bunt sinsemellan motstridande förslag?


De amerikanska väljarna tog en chans. Det är möjligt att det är en marsch mot en ljusnande horisont (förhoppningsfullt), men det kan också vara en på kanten av ett brant stup. De tog en stor chans. Röstade på en kandidat utan större erfarenhet Mer eller mindre okänd och som i inte så få fall lade ner sin röst i omröstningar i senaten. Vi, amerikaner som övriga invånare på den blåa planeten, får bara önska dig lycka till och hålla tummarna.

Bara ett litet lokalt tillägg. I dag på morgonen då jag stod i kö i den lokala super marketen pekade plötsligt den man som stod brevid mig i kön på rubriken i tidningen jag höll i handen där det stod att Obama i samtal med Olmert uttryckt att han "stod för Israels säkerhet" och sa: Jag litar inte på honom (Obama). Hur vet jag att han menar samma sak med säkerhet som du och jag. Detta illustrerar mycket av "the gut feeling" i Israel i dag.

Sydsvenskan



SvD1

Dagen


DN2
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Inga kommentarer: