På den sista tiden har det i internationella media rapporterats om nya hotbilder mot Israel och detta utöver Palestinier, Hamas, Hizbolla, Iran som under den sista perioden åtminstånde i svenska media ansetts som de stora hoten mot Israel. De som står bakom de nya hotbilderna är egentligen inte nya hot. De har bara genom anskaffande av nya vapen system eller lokalisering av baser hos tredje part blivit mer aktuella hot.
Det norra eller för att vara mer exakt det nord nordöstra är Syrien medan det södra är den gamle bekantingen Iran som börjat bygga baser i Eritrea - ett land som har diplomatiska förbindelser med Israel.
Låt oss börja i norr.
Syrien
Syrien är en av Israels älsta fiender. Detta beror inte enbart på värnandet av det palestinska folket eller allmän antizionism utan huvudsakligen pga att Syrien än i dag anser att hela det område som omfattades av det brittiska palestinamandatet egentligen var södra Syrien. Glöm inte att Syrien enbart för ett antal månader erkände Libanon som en självständig stat och inte som en del av Syrien.
I Maarivs pappersupplaga från den 29 mars 2009 finns uppgifter om att Syrien slutit avtal med Ryssland om inköp och leverans av ett antal viktiga och moderna vapensystem. Artikel bygger på uppgifter som chefen för det amerikanska försvarsdepartementets Defence Intellgence Agency (DIA) , general löjtnant Michael D. Maples, nuligen gav den amerikanska senaten. Bland de vapen som Syrien inköpte kan nämnas Mig 29 typ M och M2, Mig 31 samt medeldistans luftvärnsrobotar av typ SA-X-17. Allt detta efter att Syrien sommaren 2008 erhållit två luftvärnsrobot batterier av typ Pantasir, SA-22. Pantasir (NATO "Greyhound") är ett kombinerat raket och automatkanon system. De två batterierna är en del av ett avtal om sammanlagt 12 batterier. Av Maples rapport framgick också att den Syriska krigmakten ännu är underlägsen den Israeliska. Maples framförde även att Syrien antagligen skulle vara tvungen att leverera vidare en del av batterierna till Hizbolla. Detta kan ge ett svar på frågan om den Syriska finansierings källan (Iran).
En väl insatt israelisk expert betecknade Mig 29, även i dess uppgraderade "M2" version som ett i sig inte helt modernt stridsplan medan Mig 31 enligt hans uppfattning var ett alldels utmärkt modernt plan.
Artikeln i Maariv refererade också uppgifter i arabisk press om att den syriske presidenten Bashir Assad såg fram emot att få möta president Obama vid dennes deltagande i G-8 kongressen i Juli månad i Italien. Huruvida detta är ett önsketänkande från Bashir Assads sida eller om det kommer att visa sig att president Obama även när det gäller Syrien vill pröva samförståndsvägen är ännu ovisst. Ett är dock klart, den nya israeliska regeringen kommer att ha ett militärt starkare Syrien att ta hand om och detta i det av Obama ändrade internationella klimatet.
Iranska baser i Eritrea
I en bloggpost från den 1 mars 2009 beskrev jag hur Iran bygger upp ett imperium bland annat i Afrikas Horn dvs Sudan, Eritrea, Djibuti och Somalien. Fyra länder dit ingen normal invånare på den blåa planeten frivilligt skulle flytta. De allt intimare kontakterna mellan Iran och Eritrea oroar inte bara Israel utan en stor del av den s.k. västvärlden. Detta pga det faktum att Eritreas och speciellt dess södra del ligger vid vid infarten till Röda havet ger landet en ytterst geopolitisk strategisk placering då all sjöfart till och från Suezkanalen måste passera det trånga Bab el Mandeb sundet.
Det är självklart att Israel inte lungt kan betrakta att Iran använder den syd eritreiska hamnen Aseb som en station på smuggelvägen av vapen till Gaza (Hamas) och Hizbolla i Libanon. Iran har upprättat en militär bas i närheten av det gamla oljerafenaderi som fanns i Aseb och som för närvarande moderniseras av Iranierna. Tillgången på ett oljerafinaderi är i och för sig en stor fördel för Iran då landet trots att det är en av världens största råoljeexportörer mer eller mindre saknar inhemska oljerafinaderier.
Upprättandet av den militära basen i Aseb möjliggör för Iran att spärra Bab el Mandel sundet med de ytterst allvarliga följder som det skulle ha för världshandeln. Israel å sin sida fruktar att Iran kommer att upprätta en bas för långdistansraketer mot Israel i Aseb. Upprättandet av en sådan bas skulle ställa Israel inför problemet att inte enbart behöva upprätta försvarssystem mot iranska långdidistansraketer österifrån utan även söderifrån. Även länder som Egypten och Saudiarabien för sin del torde vara lindrigt sagt bekymrade över de iranska förehavandena i Eritrea.
Det norra eller för att vara mer exakt det nord nordöstra är Syrien medan det södra är den gamle bekantingen Iran som börjat bygga baser i Eritrea - ett land som har diplomatiska förbindelser med Israel.
Låt oss börja i norr.
Syrien
Syrien är en av Israels älsta fiender. Detta beror inte enbart på värnandet av det palestinska folket eller allmän antizionism utan huvudsakligen pga att Syrien än i dag anser att hela det område som omfattades av det brittiska palestinamandatet egentligen var södra Syrien. Glöm inte att Syrien enbart för ett antal månader erkände Libanon som en självständig stat och inte som en del av Syrien.
I Maarivs pappersupplaga från den 29 mars 2009 finns uppgifter om att Syrien slutit avtal med Ryssland om inköp och leverans av ett antal viktiga och moderna vapensystem. Artikel bygger på uppgifter som chefen för det amerikanska försvarsdepartementets Defence Intellgence Agency (DIA) , general löjtnant Michael D. Maples, nuligen gav den amerikanska senaten. Bland de vapen som Syrien inköpte kan nämnas Mig 29 typ M och M2, Mig 31 samt medeldistans luftvärnsrobotar av typ SA-X-17. Allt detta efter att Syrien sommaren 2008 erhållit två luftvärnsrobot batterier av typ Pantasir, SA-22. Pantasir (NATO "Greyhound") är ett kombinerat raket och automatkanon system. De två batterierna är en del av ett avtal om sammanlagt 12 batterier. Av Maples rapport framgick också att den Syriska krigmakten ännu är underlägsen den Israeliska. Maples framförde även att Syrien antagligen skulle vara tvungen att leverera vidare en del av batterierna till Hizbolla. Detta kan ge ett svar på frågan om den Syriska finansierings källan (Iran).
En väl insatt israelisk expert betecknade Mig 29, även i dess uppgraderade "M2" version som ett i sig inte helt modernt stridsplan medan Mig 31 enligt hans uppfattning var ett alldels utmärkt modernt plan.
Artikeln i Maariv refererade också uppgifter i arabisk press om att den syriske presidenten Bashir Assad såg fram emot att få möta president Obama vid dennes deltagande i G-8 kongressen i Juli månad i Italien. Huruvida detta är ett önsketänkande från Bashir Assads sida eller om det kommer att visa sig att president Obama även när det gäller Syrien vill pröva samförståndsvägen är ännu ovisst. Ett är dock klart, den nya israeliska regeringen kommer att ha ett militärt starkare Syrien att ta hand om och detta i det av Obama ändrade internationella klimatet.
Iranska baser i Eritrea
I en bloggpost från den 1 mars 2009 beskrev jag hur Iran bygger upp ett imperium bland annat i Afrikas Horn dvs Sudan, Eritrea, Djibuti och Somalien. Fyra länder dit ingen normal invånare på den blåa planeten frivilligt skulle flytta. De allt intimare kontakterna mellan Iran och Eritrea oroar inte bara Israel utan en stor del av den s.k. västvärlden. Detta pga det faktum att Eritreas och speciellt dess södra del ligger vid vid infarten till Röda havet ger landet en ytterst geopolitisk strategisk placering då all sjöfart till och från Suezkanalen måste passera det trånga Bab el Mandeb sundet.
Det är självklart att Israel inte lungt kan betrakta att Iran använder den syd eritreiska hamnen Aseb som en station på smuggelvägen av vapen till Gaza (Hamas) och Hizbolla i Libanon. Iran har upprättat en militär bas i närheten av det gamla oljerafenaderi som fanns i Aseb och som för närvarande moderniseras av Iranierna. Tillgången på ett oljerafinaderi är i och för sig en stor fördel för Iran då landet trots att det är en av världens största råoljeexportörer mer eller mindre saknar inhemska oljerafinaderier.
Upprättandet av den militära basen i Aseb möjliggör för Iran att spärra Bab el Mandel sundet med de ytterst allvarliga följder som det skulle ha för världshandeln. Israel å sin sida fruktar att Iran kommer att upprätta en bas för långdistansraketer mot Israel i Aseb. Upprättandet av en sådan bas skulle ställa Israel inför problemet att inte enbart behöva upprätta försvarssystem mot iranska långdidistansraketer österifrån utan även söderifrån. Även länder som Egypten och Saudiarabien för sin del torde vara lindrigt sagt bekymrade över de iranska förehavandena i Eritrea.
Läs även andra bloggares åsikter om Iran, Israel, Eritrea, Internationell sjöfart, Ballistiska raketer, Luftvärnsrobotar, Horn of Africa, Hamas, Gaza,
DN
DN2
DN3
SvD
SvD2
Sydsvenskan
Dagen
VG
DB
Bloggar
FIM Vilken moralisk måttstock har vi rätt att att använda på Israel?
Ilya Meyer Och kriget mot Israels civila bara fortsätter
MXp Ramallah och Jerusalem: Opinionsundersökningar 2009
I Gilboas svala skugga Rubriceringspyssel
Al HaMatzav The Alarm Clock
Jihad i Malmö Rushdie m.fl.:Islamismen globalt hot
Rabnor tycker och tänker Påsksmällar
Sökandes sanningen-eller politiskt korrekt Gaza? Vad hände egentligen? Och varför?
Danofsky for President Israels arme undrsöker sina soldaters agerande i Gaza
Israel i Sverige Vad sägs om lite fakta
Utrikesbloggen Utrikesnyheter
Hellströms okultiverade tanketrädgård Upprepade dumheter om arabvärlden och palestinierna
1 kommentar:
Nu gäller det för den Politiskt Korrekta vänstermedian i Sverige att vara tyst, och inte kritisera islam eller dess utövare.
Kritiserar man Islam eller Muslimer är man ju rasist.
Största möjliga tystnad tack, ända tills en israel skadar en Palestinier som försöker mörda några Israeliska barn. Först då skall media i Sverige börja tala.
/Satir Kommunisten
Skicka en kommentar