När man betraktar de svenska reaktionerna till att två svenska officerare stupat i strid i Afghanistan ser man klart skillnaderna mellan Sverige och Israel.
I och för sig finns det naturliga förklaringar till detta. Vi här i Israel är tyvärr alltför vana vid sådana händelser. Här i landet finns knappast några som inte upplevt situationen personligen som soldater, inom familjen, bekantskapskretsen, eller bland arbetskamrater.
Men varför är reaktionen i dag i Sverige så olik den som var när åtminstone 10 svenska soldater stupade i Kongo i början av 1960-talet? Man var inte mer van då.
Men man hade åtminstone mer hyfs. Ingen gick ut i media och sa att de stupat i onödan innan de ens var begravna! Har man tappat all mänsklig känsla för de efterlevande? Jag kommer ihåg att i ett av reportagen från hemtransporten av en av de stupade stod det att han, kulspruteskytt på pansarbil, hade fallit då han försvarade sin chef. OK överdrivet känslomässigt men fan så mycket bättre för grabbens mor än någon idiotkommentar om att han dött i onödan.
OK jag har läst en hel del bra kommentarer på nätet och det kanske funnits många flera i svensk radio och TV samt i pappers tidningarna, svenska media som jag inte har tillgång till.
Bland de inte så få av dagens bra blogg kommentarer fäste jag mig främst vid två Johanne Hildebrandts och Dick Erixons.
Dick Erixon behandlar frågan Up Down på ett utmärkt och koncist sett, medan Johanne Hildebrandt gör det Down Up på ett sätt som en gammal soldat uppskattar.
Ytterligare två bloggar som på ett alldeles utmärkt sätt från svensk sida fortlöpande kommenterar AfPak kriget är Wisemans Wisdoms och Chefsingenjören.
Jag har skrivit inte så få blogg poster om AfPak kriget men den här posten är inte platsen att debattera eller förklara kriget ifråga men jag vill trotts allt dock påminna att de svenska soldaterna såväl som resten av ISAF styrkan och de rent amerikanska även strider för att afghanska flickor skall ha rätt att gå i skola.
Läs även andra bloggares åsikter om Afghanistan, Sverige, F18,
Knuff
DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9,
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13, SvD14,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2, Sydsvenskan3, Sydsvenskan4, Sydsvenskan5,
Dagen,
Skånskan,
I och för sig finns det naturliga förklaringar till detta. Vi här i Israel är tyvärr alltför vana vid sådana händelser. Här i landet finns knappast några som inte upplevt situationen personligen som soldater, inom familjen, bekantskapskretsen, eller bland arbetskamrater.
Men varför är reaktionen i dag i Sverige så olik den som var när åtminstone 10 svenska soldater stupade i Kongo i början av 1960-talet? Man var inte mer van då.
Men man hade åtminstone mer hyfs. Ingen gick ut i media och sa att de stupat i onödan innan de ens var begravna! Har man tappat all mänsklig känsla för de efterlevande? Jag kommer ihåg att i ett av reportagen från hemtransporten av en av de stupade stod det att han, kulspruteskytt på pansarbil, hade fallit då han försvarade sin chef. OK överdrivet känslomässigt men fan så mycket bättre för grabbens mor än någon idiotkommentar om att han dött i onödan.
OK jag har läst en hel del bra kommentarer på nätet och det kanske funnits många flera i svensk radio och TV samt i pappers tidningarna, svenska media som jag inte har tillgång till.
Bland de inte så få av dagens bra blogg kommentarer fäste jag mig främst vid två Johanne Hildebrandts och Dick Erixons.
Dick Erixon behandlar frågan Up Down på ett utmärkt och koncist sett, medan Johanne Hildebrandt gör det Down Up på ett sätt som en gammal soldat uppskattar.
Ytterligare två bloggar som på ett alldeles utmärkt sätt från svensk sida fortlöpande kommenterar AfPak kriget är Wisemans Wisdoms och Chefsingenjören.
Jag har skrivit inte så få blogg poster om AfPak kriget men den här posten är inte platsen att debattera eller förklara kriget ifråga men jag vill trotts allt dock påminna att de svenska soldaterna såväl som resten av ISAF styrkan och de rent amerikanska även strider för att afghanska flickor skall ha rätt att gå i skola.
Läs även andra bloggares åsikter om Afghanistan, Sverige, F18,
Knuff
DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9,
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13, SvD14,
Sydsvenskan, Sydsvenskan2, Sydsvenskan3, Sydsvenskan4, Sydsvenskan5,
Dagen,
Skånskan,
Bloggar och andra media
Bloggnamnet länkar till bloggen ifråga. Titeln på specifik bloggpost länkar till den specifika bloggposten.
De listade bloggarna är enligt min mening intressanta. Detta betyder inte att jag alltid håller med om vad som skrivs i dem.
Till denna bloggpost har har endast medtagits bloggar i vilka publicerats bloggposter som relaterar till de två stupade officerarna i Afghanistan
Wisemans Wisdoms Förr eller senare
Chefsingenjören När verkligheten kommer i kapp
Morgonsur Väntat men ändå otänkbart
Dick Erixon De stupade för vår frihet
Johanne Hildebrandt Kolumn om stupade soldater
Pophöger Svenskarna dog för demokratin
Chris Andesson Tänker Svenska förluster i Afghanistan
Tokmoderaten Medkänsla och delad sorg
Jihad i Malmö Två svenska officerare stupade i strid mot talbanerna
The Local Swedish Soldiers Killed by Afghan Police
Dick Erixon Inget skäl att backa
Fred i Mellanöstern "Svenska soldater sköt ihjäl ung afghan"
Fredrik Axelsson Vi behöver stå upp för vår insatts
Johanne Hildebrandt Kolumn om de stupade
Världens blogg Aldrig förgäves
Sapere Aude! Svenskarna besvarade elden - angriparen dödades
Claeskrantz.se Ställ de rätta frågorna om Afghanistan
Chris Andersson Tänker Stöd våra soldater