Att i dag rapportera från Mellanöstern är en vansklig uppgift. Utvecklingen går många gånger så fort så att det publicerade redan är överspelat och mindre relevant. Dessutom är nyhetskällorna inte så sällan inexakta och/eller önskemässigt eller tendentiöst påverkade. Att kommentera och/eller analysera vad som hänt, händer eller kommer att hända är mer eller mindre omöjligt.
Detta gäller såväl amatörbloggare som ledande arabister i viktiga israeliska media liksom författare av op-ed artiklar i New York Times. Detta är en av orsakerna att denna bloggs författare underlåtit att publicera något under tio dagar.
Men trotts allt kan man ju inte låta bli att ta den uppenbara risken att skriva något mer eller mindre felaktigt eller irrelevant. Allt enligt den mycket goda regeln att den enda som inte gör eller beslutar något felaktigt är den som varken gör eller beslutar något alls.
En sak som är viktig att ta i beaktande när man behandlar Mellanöstern problem i dag är att den tidigare politiskt och militärt ledande arabstaten Egypten har tagit time out för att reda upp sina interna problem. Ingen vet hur länge det kan ta men ett är säkert, så småningom kommer Egypten tillbaka som den ledande arabstaten och därmed också som en av Mellanösterns regionala stormakter.
Låt oss ta upp Iran i denna bloggpost. Denna stat är en av de två enda icke arabiska länderna i Mellanöstern. (Det andra icke arabiska landet är Israel). Iran är i dag en hänsynslös fundamentalistisk religiös diktatur. Den iranska statsledningen har som mål att inte bara vara en regional stormakt utan även att få ett status som, om än en mindre, global stormakt. Detta är avsikten med dess kärnvapen- och missilprogram. Dess mål är dessutom religiösa, att föra ut islams budskap i världen. Eftersom alla områden som en gång i historien varit Islamskt styrda och som sedan fått en icke islamsk styrelse måste återvinnas för islam (regeln "Dar El-Islam, Dar El- Harb") är Israel det stora hatobjektet. Men man får inte glömma delar av Balkan och Al-Andalus (södra Spanien) också faller under denna religiösa regel.
På grund av att regimen inte skyr några medel och har tillgång till interna säkerhetsstyrkor som är ideologiskt och religiöst på samma linje som den politiska ledningen kommer det inte bli lätt för en intern opposition att kränga av sig regimen och upprätta en civil och i bästa fall även demokratisk sådan.
Man bör också vara medveten om att om den interna oppositionen verkligen lyckas med att bli av med den fundamentalistiska religiösa diktaturen och upprätta någon form av civil demokratisk regim så innebär detta inte automatiskt att detta nya Iran blir en stillsam och trevlig granne för resten av Mellanöstern. Den behöver inte alls bli speciellt pacifistisk. Tvärt om kan den utan vidare återuppliva gamla idéer om det klassiska Stor Persien. Att tro något annat är att inbilla sig att bara för att iranierna lyckades bli av med den religiösa diktaturen de börjar tänka och uppträda som några idealistiskt inriktade EU invånare. Det geopolitiska incitamentet att åtminstone bli en regional stormakt finns där och lägg till att Iran vid denna tidpunkt antingen uppnått ställningen av att vara en kärnvapenmakt eller nästan kommit till det stadiet gör att iranierna med viss sannolikhet inte kommer att vara avogt inställda till att vara en mindre global stormakt.
Ett exempel på hur media på bas av icke ordentligt kontrollerade uppgifter publicerar uppgifter var den att de två iranska krigsfartygen på sin färd från Iran till Syrien redan passerat Suezkanalen på väg in i Medelhavet fanns på morgonen den 17 februari på förstasidan i både Maariv och Yediot Achronot. Jag kollade inte fler då den israeliska radion redan till morgonkaffet helt sanningsenligt omtalade att så inte var fallet. Sedan följde ett antal dagar fyllda av många gånger motsägelsefulla uppgifter från olika egyptiska myndigheter om huruvida de iranska myndigheterna lagt in en ansökan om att få passera kanalen eller ej, allt medan de två fartygen, en missilfregatt och ett underhållsfartyg, låg för ankare i den saudiarabiska staden Jeddas hamn.
Enligt Konstantinopelfördraget 1888 har alla fartyg tillhörande länder som inte är i krig med Egypten rätt att passera genom kanalen
Enligt Konstantinopelfördraget 1888 har alla fartyg tillhörande länder som inte är i krig med Egypten rätt att passera genom kanalen
Sedan Iran brutit de diplomatiska förbindelserna med Egypten pga fredsavtalet mellan Egypten och Israel har inga iranska krigsfartyg passerat genom Suezkanalen sedan den iranska revolutionen 1979, något som ett antal länder, däribland Israel, runt Medelhavet varit tacksamma för.
Den nuvarande militärregimen i Egypten var allt annat än glada över att få denna heta potatis i sitt knä. USA försökte få Egypten att neka, Israel förklarade officiellt att detta innebar en helt ny geopolitisk situation för Israel. Det senare är tvivels utan helt riktigt då iranska krigsfartyg i Medelhavet skulle kunna aktivt ingripa i en väpnad konflikt inte bara mellan Iran och Israel utan även mellan å ena sidan de iranskt understödda Hizbollah och Hamas styrkorna och på andra sidan Israel.
Israel har dock svårt att officiellt be Egypten om att hindra de två iranska fartygens genomfart av Suezkanalen då detta skulle kunna föra med sig de israeliska krigsfartyg som under de senaste åren patrullerar i Röda Havet och söder om Bab El Mandel sundet för att stoppa vapensmuggling till Hamas i Gazaremsan också skulle kunna förhindras av de egyptiska myndigheterna om de ville försöka vara "neutrala".
Ett sådant Egyptiskt beslut skulle givetvis även förhindra de israeliska Dolfin ubåtarna, som enligt uppgifter i internationella media, patrullerar det Arabiska Havet och Oman Bukten och som till och med sagts gått in i den Persiska Viken. Dolfin ubåtarnas patruller, om de nu förekommer, skulle vara strategiskt ytterst viktiga för Israel vid en kommande konflikt med Iran.
Enligt uppgifter i Israeliska etermedia under eftermiddagen och kvällen den 20 februari 2011 så har de egyptiska myndigheterna gett tillstånd för de två Iranska fartygen att passera kanalen. De väntas göra detta under natten till den 21 februari. Men de egyptiska myndigheterna kan ännu komma med en överraskning. Vi får nog höra mer om de iranska fartygen i framtiden.
Uppdatering 21022011 1240
Enligt uppgifter i israeliska media så har passagen av de två Iranska fartygen ändrats till onsdagen den23 februari. Enligt uppgift på den arabiska nyhetsbyrån Al Arabiyas engelsk språkgiga sait sker detta på de iranska myndigheternas initiativ. Det fartyg som tidigare definierats som ett underhållsfartyg har enligt Al Arabiya kapacitet för tre helikoptrar av ospecificerad typ
Läs även andra bloggares åsikter om Mellanöstern, Egypten, Israel, Iran, USA, Medelhavet, Röda Havet, Persiska Viken, Hizbollah, Hamas,
Bloggar
Försvar och Säkerhet
DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6,
SvD, SvD, SvD3, SvD4,
Sydsvenskan,
Dagen,
SVT, SVT2, SVT3, SVT4, SVT5,
Expressen,
VG, VG2, VG3, VG4,
Uppdatering 21022011 1240
Enligt uppgifter i israeliska media så har passagen av de två Iranska fartygen ändrats till onsdagen den23 februari. Enligt uppgift på den arabiska nyhetsbyrån Al Arabiyas engelsk språkgiga sait sker detta på de iranska myndigheternas initiativ. Det fartyg som tidigare definierats som ett underhållsfartyg har enligt Al Arabiya kapacitet för tre helikoptrar av ospecificerad typ
Läs även andra bloggares åsikter om Mellanöstern, Egypten, Israel, Iran, USA, Medelhavet, Röda Havet, Persiska Viken, Hizbollah, Hamas,
Bloggar
Försvar och Säkerhet
DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6,
SvD, SvD, SvD3, SvD4,
Sydsvenskan,
Dagen,
SVT, SVT2, SVT3, SVT4, SVT5,
Expressen,
VG, VG2, VG3, VG4,
