Egoism och lojalitet

Terrordåden i Norge gjorde på ett handgripligt sätt landets invånare medvetna om problem som de hittills varit lyckligt omedvetna om. I en tidigare blogg från den 24 juli behandlade jag problemet med det öppna demokratiska samhället och dess försvar mot terrordåd.

Det förefaller ännu som om den norska regeringen står fast vid sin linje att det öppna och demokratiska samhället i sig är det bästa försvaret mot terrordåd. Man kan, även om det går att tvivla på detta, inte annat än önska dem all framgång med denna linje.

Förhoppningsfullt kommer statsledningen i Norge vidta vissa aktiva försvarsåtgärder och inte helt förlita sig på det ideologiska försvaret. När demokratin i ett land sätts i fara så är det landets ledning och dess invånares skyldighet att försvara demokratin. Detta betyder inte att man avskaffar demokratin utan att man ser still att den överlever de anfall som den utsatts för från olika icke demokratiska krafter.

Den här bloggposten skall dock inte fördjupa sig i ovanstående ämne utan i enlighet med postens rubrik ta upp en fråga om samhällslojalitet som aktualiserades vid Breiviks angrepp på deltagarna i AUFs ungdoms läger på Utöya.

Enligt uppgifter i norska Aftenpostens nätupplaga den 28 juli som refereras i Dagens Nyheters nätupplaga den29 juli så förhindrade den norska polisen ambulanspersonal som anlänt till Utvika på fastlandet mitt emot Utöya att köra ned till kajen som låg på ett avstånd av ca 650 meter från Utöya. Området ansågs av polisen vara osäkert.

Först när skadade ungdomar som simmat över från Utöya började ta sig i land fick ambulanspersonalen tillstånd att köra ned till kajen, till vilken de anlände klockan 17.57.

Enligt uppgift sköt då Breivik i riktning mot ambulanserna vilka då (klockan 18.05) beordrades dra sig tillbaka från kajen. Orsaken till denna order var att området ansågs osäkert.

Först klockan 18.50 tillät polisen ambulanserna och dess personal köra ner till kajen igen.

Under 45 minuter blev således de ungdomar som lyckats ta sig i land vid kajen lämnade i sticket utan medicinsk vård , såvida de inte för egen hand lyckades ta sig fram till ambulanserna som parkerats några hundra meter från kajen.

Den bild som man får av detta är att polisen och/eller ambulanspersonalens befäl ansåg att räddningspersonalens väl och ve gick före de skottskadades ungdomarnas rätt till livsnödvändig vård!

Om detta är i överensstämmelse med gällande bestämmelser så har något gått totalt fel i Norge. Räddningspersonals uppgift är först och främst att rädda nödställda och inte att värna om sin egen säkerhet.

Tyvärr är det ett tecken på facklig egoism och bristande samhällslojalitet.

Det har framförts argument att ambulanspersonalen skulle kunnat bli dödad eller skadad av Breiviks skottlossning och vem skulle då ta hand om de norska skadade ungdomarna?

Argumentet saknar faktisk grund då med de vapen Breivik hade till sitt förfogande och avståndet (650 meter), det skulle vara ytterst svårt att träffa avsedda mål.

Att sedan den lokala polisen gav ambulanspersonalen tillstånd att köra ner till kajen först 23 minuter efter att den tagit till fånga Breivik visar dessutom att polisledningen förlorat greppet om situationen.

Läs även andra bloggares åsikter om Norge, Mångkulturellt samhälle,
Terror,

Knuff
Knuff
Knuff
Knuff

DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9,

SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8,
Dagen, Dagen2,
SVT, SVT2, SVT3,
Expressen, Expressen2,

Problemet med det öppna samhället

Fredagens terrordåd i Norge aktualiserar problematiken med det öppna samhället. Det är väldigt lätt att som en del ledande norska politiker gå ut och säga att det norska samhällets svar på Anders Breiviks aktioner skall vara mer demokrati och ett än mer öppet samhälle.

Detta känns bra och låter bra. Problemet är bara att det är farligt att vara tolerant mot intoleranta idéer, personer och företeelser. Ett i dag klassiskt exempel på detta inom statsvetenskapen är att Adolf Hitler kom till makten genom demokratiska val.

Det förefaller nu helt säkert att det var en norsk högerextremist och inte en norskfödd eller invandrad jihadist som utförde dåden. Detta gör det lättare att förklara att Breivik ( vit och kristen) var en sinnesförvirrad extremist på den yttersta högerkanten utan något större antal meningsfränder. För mer om Breivik gå till denna länk. Det är ju klart att om det hade rört sig om någon svavelosande iman ( färgad och muslim) så hade situationen varit en helt annan.

Man kan nu om man vill, sopa undan problemet under mattan och bura in Breivik på max 21 år.

Jag anser dock att det norska arbetarpartiet skulle göra ett stort misstag om man inte på allvar började tänka igenom problemen med det mångkulturella samhället. Breivik är en produkt, om en negativ, av detta samhälle och om man vill värna om ett tolerant samhälle så måste man se till att dess fiender både på den nationella norska högerkanten som bland en förhoppningsfullt ännu liten del av invandrarna med jihadistiska idéer inte ges möjligheter att allvarligt skada samhället. Detta kan bara ske genom en väl avvägd käpp och morotspolitik.

Av naturliga orsaker skakar vi israeler, som antingen vi vill eller inte lever i en form av ett mångkulturellt samhälle, på huvudet åt att AUFs ungdomsläger hölls utan att den eller de extraknäckande polisvakterna var beväpnad. Tyvärr lever vi här i Israel i ett samhälle där det blivit naturligt med öppna som icke öppna säkerhetsåtgärder.

Om den norska statsledningen vill fortsätta med ett öppet samhälle kommer den bli tvungen att se till att detta samhälles fiender, må de vara norska högerextremister eller olika former av jihadister, förhindras i sina mörka avsikter.

Den norska statsledningen torde redan nu få förklara varför det öppna samhället var värt 90 ungdomars och ett tiotal statstjänstemäns liv. För att inte tala om de för en lång tid fysiskt och psykiskt skadade. Jag är inte säker på att alla offrens anhöriga kommer att godta förklaringarna. Eller i klartext. Hur förklarar en ansvarig politiker för föräldrarna till en ihjälskjuten 17-åring att ännu demokratiskare och ännu mer öppet samhälle skulle räddat deras barn.

Läs även andra bloggares åsikter om Norge, mångkulturellt samhälle, höger extremist,

DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, DN11, DN12, DN13, DN14, DN15, DN16, DN17, DN18, DN19, DN20, DN21, DN22,
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5. SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11,
Sydsvenskan,
SVT, SVT2, SVT3, SVT4, SVT5, SVT6,
Dagen, Dagen2, Dagen3, Dagen4,
VG,