Sverige, EU och Iran

Ordförandebytet i EU förde som väntat med sig reportage och kommentarer i icke ringa skala. Det är ju knappast förvånande att de svenska medierna gjort en stor sak av det.

I Israel har det i mer eller mindre inte uppmärksammats i någon större grad (lindrigt sagt). Orsakerna är många men det hör inte till denna bloggpost.

Den enda nyhetskommentaren som jag har sett i dag (01072009) var en liten snutt på Y- net (Yediot Achronots engelska nättidning).
Jag citerar den nedan In Extensio.

EU urges Iran to avoid confrontation with west

Sweden´s Prime Minister Fredrik Reinfeldt says he hopes Iran´s leaders "will make the right choice" in avoiding confrontation with the international community. Reinfeldt is urging Iran to "introduce reforms rather than create some conflicts" with the 27-nation European Union, the United States and others.

Sweden took over the EU presidency Wednesday. EU nations have increased criticism of Iran´s crackdown on protesters who allege last month´s precidental vote was rigged in favor of President Mahmoud Ahmadinejad. ( det uppgavs att nyheten hade distribuerats av AP (AF)).

I repotagen från Reinfeldts presskonferens har ovastående passus inte nämnts. Det förekommer endast information om att Reinfeldt inte självmant berörde Iran frågan samt att han på frågor om Iran svarade med allmänna meningar som att

"budskapet under och efter valet varit klart och tydligt, att folket vill ha reformer och att de vill leva i ett land i frihet. - Hur vi kan stödja denna strävan utan att måla in oss i ett hörn och utan att polarisera. Det är en ballans som vi måste ta hänsyn till" (SvD, nätupplagan 01072009)

Frågan är varför Reinfeldt dels inte självmant tog upp frågan om Iran samt varför han uttalade sig så undfallande. Sen kan man ju fråga sig varför det uttalande som AP och Y-nett citerade inte åtminstånde förekommer i de två stora svenska tidningarnas nätupplagor.

Kan det bero på det hot som Iran direkt och indirekt signalerat under de sista dagarna.

President Ahmadinjad sa i ett tal under veckan att "Vi måste använda alla våra resurser för att bryta ned de globala styrkornas monopol."

Man får inte bortse från att Iran har möjlighet att utföra terrordåd mer eller mindre över hela världen. Inte direkt men indirekt med hjälp av Hizbollas stora nät som i grund och botten kan nå de flesta platser på jorden.

Iran har sedan läge haft ett stort inflytande över Hizbolla men sedan befälhavaren för Hizbollas militära gren, Imad Mughiyah, förra året spängdes i luften i sin jeep i Damaskus, har Iran stärkt sin kontroll över organisationen.

Enligt internationella underättelseorganisationer så har chefen för det iranska revolutionär gardets Quds (Jerusalem) styrka, general Qassem Suleimani tagit ett starkt grepp över Hizbolla.

En brittisk källa påstår att "Hizbolla inte är den oberoende enhet som den var innan Mughniyah dödades. Under honom skulle inte Hizbolla varit inblandat i en rad av de verksamheter som organisationen för närvarande antas vara inblandad i."

Förhoppningsfullt får Reinfeldt syssla i fred med den ekonomiska krisen och miljöfrågorna men risken är storatt han som EU´s ledare kommer att bli tvungen att ta sig mycket tid med de storpolitiska frågorna av vilka en, Iran, redan bultar på dörren.

Som ett smakprov på vad som väntar honom kan man se ingressen till en artikel som idag 010709 på eftermiddagen publicerades i DNs nätupplaga

"Irans försvarsstabs chef avfärdade på onsdagen EU som förhandlingspart om det iranska kärnteknikprogrammet med hänvisning till unionens "inblandning" i kravallerna efter presidentvalet den 12 juni".

Ord och inga visor. Med tanke på hur centralt och toppstyrt Iran är så kan man inte avföra det som något privat önsketänkande från en general.

Läs även andra bloggares åsikter om EU, Hizbolla, Iran, nukleära program, Sverige,



DN
DN2
DN3
DN4
SvD
SvD2
SvD3
SvD4
Sydsvenskan
Sydsvenskan2
Dagen
Barometern
VG
DB

Bloggar
FIM Hamas hjälper mullaregimen slå ned protesterna
Ilya Meyer Meningen med livet
MXp
I Gilboas svala skugga Obama, förbarma dig
Al HaMatzav Vad Obama borde ha sagt ang. Iran
Rabnor tycker och tänker Mirakelvändning
Sökandes sanningen-eller politiskt korrekt Gaza? Vad hände egentligen? Och varför?
Danofsky for President En riktig midsommarKrantz
Israel i Sverige Vad skall Israel göra med Iran
Hellströms okultiverade tanketrädgård Upprepade dumheter om arabvärlden och palestinierna
Mina tankar Bollen är rund
Svensk Historia Rörigt värre
Wisemans Wisdoms
Gudmundson Svensk marockanska terrorkoplingar igen

President Barak Obama, vem är du?

Media är ännu fulla av artiklar om Obama och hans seger och det är ju helt naturligt. I bland blir man dock en smula förvånad t.ex. över de många israeliska journalister som nu säger och skriver att Bush nog inte var en så bra president. De kanske inte har så fel men varför upptäckte de det just nu?

Den amerikanske presidentens maktställning är i grund och botten ett demokratiskt problem. Han väljs av de amerikanska väljarna i sann demokratisk ordning, men hans inflytande på millioner icke amerikanska invånares väl och ve på vår planet är många gånger större än dessas egna demokratiskt eller på annat sätt utsedda nationella ledare. Men inför alternativet med någon FN potentat i stället. föredrar nog många med mig att vi fortsätter med den nuvarande ordningen.

Det är därför vi runt om i världen som inte har rösträtt i USA är så intresserade av valen i och dessas utgång i USA. Jag är helt medveten om att en del av mina läsare, och speciellt de svenska, kommer att anse att mycket av det följande inte är "politically correct". Beklagar men eftersom mitt och min familjs liv definitivt kommer att påverkas av Obamas kommande beslut så har jag åtminstånde moralisk rätt att undra. Jag syftar först och främst definitivt inte på hans kommande beslut om Isral-Palestina konflikten, utan på alla de problem som han kommer att ställas inför från och med den 20 januari 2009.

Jag avundas honom inte. Förts och främst står han inför problemet med den ekonomiska krisen-kraschen. En statsbudget med underskott på trillioner, arbetslöshet som snabbt ökar, export som minskar, industri som haltar. Inte så få av de som jublade vid segerfesten på morgonen den femte november är redan eller kommer snart att vara arbetslösa. Detta är det första problem som han måste ta hand om. Hoppas att han vet hur.

I går fick han också för första gången en "intellegence breefing" av den grad som enbart ges till presidenter. Förhoppningsfullt insåg han vilka problem som han stod inför. Taliban blir allt starkare i Afghanistan. Ben Laden är ännu inte infångad. Irak blöder. Pakistan, som är ett av de länder som har kärnvapen skakas av inrikespolitiska kriser som när som helst kan leda till att Al Qaeda kan lägga vantarna på en (atom-)bomb. Iran framskrider snabbt mot att bli en ny kärnvapen makt. Nord Korea bryter löften om nedläggning av sitt kärnvapenprogram. Ryssland stationerar kvasibalistiska raketer i Baltikum. De ryska ledarna vädrar morgonluft. Kineserna suger upp den västliga ekonomin och dess arbetstillfällen samt upprustar militärt i snabb takt. Europa i ekonomisk kris. Mellanöstern är en tryck kokare som när som helst kan explodera. USA är avskytt i stora delar av världen. De här är bara en del av de problem som USAs 44 e president nu ställs inför.

Ingen tvekan om att en afroamerikans seger i ett amerikanskt presidentval i sig är en händelse av ytterst stor historisk betydelse, både för USA och för världen men man måste dock fråga sig, vem är du, Barak Obama? Vad kommer din politik att vara? Inte bara kampanjlöften utan även i konkreta beslut. Vi vet att du är en karismatisk person, en intelligent, en medryckande, men vad har du hittills gjort i ditt liv? Vad har du organiserat och lett i ditt liv - förutom en strålande kampanj. Hur har du fungerat när det blåser hårt och kallt runt ditt huvud och du ensam måste fatta beslut, efter att dina rådgivare gett dig en bunt sinsemellan motstridande förslag?

De amerikanska väljarna tog en chans. Det är möjligt att det är en marsch mot en ljusnande horisont (förhoppningsfullt), men det kan också vara en på kanten av ett brant stup. De tog en stor chans. Röstade på en kandidat utan större erfarenhet Mer eller mindre okänd och som i inte så få fall lade ner sin röst i omröstningar i senaten. Vi, amerikaner som övriga invånare på den blåa planeten, får bara önska dig lycka till och hålla tummarna.

Bara ett litet lokalt tillägg. I dag på morgonen då jag stod i kö i den lokala super marketen pekade plötsligt den man som stod brevid mig i kön på rubriken i tidningen jag höll i handen där det stod att Obama i samtal med Olmert uttryckt att han "stod för Israels säkerhet" och sa: Jag litar inte på honom (Obama). Hur vet jag att han menar samma sak med säkerhet som du och jag. Detta illustrerar mycket av "the gut feeling" i Israel i dag.

Sydsvenskan



SvD1

Dagen


DN2
Läs även andra bloggares åsikter om Obama, presidentval, USA, Pakistan, China,
israel

"Den nya dagen gryr" ?

Titeln för den här artikeln är lösenordet i Ehud Baraks segertal efter hans valvinst i de israeliska valet 1999. Jag är helt medveten om att det är mer eller mindre omöjligt att översätta det hebreiska uttrycket "Shachar shel yom chadash" till svenska men jag gjorde så gott jag kunde. (Om någon har ett bättre förslag skriv en kommentar med den föreslagna lydelsen och jag kommer att vara positivt inställd till att ändra titeln) (ändrad 051108 2315).

Om Obama vinner, och allt tyder på det - både väljarundersökningar och det valdeltagande som rspporterats vid 21- tiden (GMT+2) den 4 november - så kommer många av USA's invånare se det på det sätt som stora delar av Israels befolkning såg på Baraks seger. Hoppas bara att att de inte blir lika besvikna som vi blev.

Det är ytterst viktigt för oss israeler att Obamas väljare inte blir besvikna för det innebär att Obama lyckats med att återge USA dess ekonomiska, moraliska och militära styrka som världens ledande stormakt. Med alla USAs brister och fel så föredrar nog de flesta tänkande invånare på den blå planeten att USA förblir den ledande inte minst på grund av att alternativen är lindrigt sagt en smula sämre. Hur många vill byta till China, Ryssland eller Indien? EU är inget alternativ då det ännu bara är en ekonomisk union och ett politiskt diskussions forum!

Det är helt klart att en seger för Obama symboliserar något nytt i USA's historia, något som liknar Kenndys seger. Mitt problem med Obama är att jag egentligen inte vet vad han vill. Det är gott och väl att han talar om "Change" men han är en smula ospecificerad.

Dessutom så är det helt klart att det inte är hans ursprungliga program som leder till hans väntade vinst utan den ekonomiska kraschen De amerikanska väljarna anser, och med rätta, att Bushs administration var skyldig till detta och på ett helt normalt demokratiskt sätt vill de hämnas på det styrande partiet genom att rösta på motpartiets kandidat. Man kan så här i efterhand beklaga att det amerikanska politiska etablissementet inte kunde skaka fram några bättre kandidater än Obama och McCain. Redan då de utsågs visste man att de inte direkt var presidentämnen av Washingtons, Jeffersons, Lincolns, Rosevelts eller Trumans kaliber. När det sedan står klart att vem som än vinner så skall han ta hand om en ekonomisk kris som världen inte sett sedan 1929, om det förhoppningsfullt stannar vid det. Jag är också bekymrad över likheten med en annan situation i USAs politiska historia. 1976 stod USA inför valet att välja en president som skulle visa landet en ny väg efter Vietnamkriget och Nixonskandalen. En inte helt skild situation från dagens. Man valde Jimmy (Jimmy who?) Carter. Definitivt inte en av USAs mest lyckade presidenter.

Några ord om den i och för sig idiotiska frågan "vem är bäst för Israel, Obama eller McCain "? Svaret är enkelt Den av dem som kan återge USA dess ställning i världen. Detta är det viktiga för Israel, sen får vi ta hand om alla de mindre problem som kan uppstå mellan oss.

De två sista presidenterna, Clinton och Bush, har var och en på sitt sätt varit två mycket bra presidenter för Israel, dvs när vi ser på det ur ett mycket kort historiskt perspektiv. Inget säger att historiens dom om 25, 50 år kommer att säga samma sak. Den kinesiske utrikesministern Cho En Lai tillfrågades en gång vad han ansåg om den franska revolutionen. Hans svar var "Det är svårt att säga, händelsen ligger ännu för nära i tiden". Hans svar gavs mer än 160 år efter händelsen.

Man kan fråga sig om de mycket låga opinions siffrorna för McCain gentemot Obama i många europeiska länder inte bottnar mer i en ren antiamerikansk inställning än att man helt objektivt tycker att Obama är bättre än McCain?

Sydsvenskan

Dagen

SvD

DN

Läs även andra bloggares åsikter om presidentvalet i USA, Obama, McCain